The Story of a Marriage

När jag påbörjade läsningen av bokcirkus!-boken The Story of a Marriage blev jag så himla, himla glad. Språket, flytet, den lilla spänningen som sakta men säkert byggdes upp. Jag och Jenny satt på en flygplats och inväntade ett försenat flyg och jag meddelade henne ungefär femtio gånger att den här boken kommer att bli riktigt, riktigt bra. Så blev det inte riktigt.

I slutändan var vi väldigt oense om boken, den som utspelar sig i San Francisco i efterkrigstiden kring 1950 och handlar om hur en kvinna ställs inför ett svårt dilemma som påverkar hela hennes lilla familj. Cia, som tyvärr inte kunde vara med när vi träffades, mailade lovord om boken.

Det här var nog den finaste korta bok jag läst. 233 sidor där inte en enda var överflödig. Jag ÄLSKADE språket och hur saker presenterades lite snabbt i förbifarten för att sedan plockas fram igen vid ett senare tillfälle där det verkligen fyllde en funktion.

Jenny och Sara tyckte exakt tvärtom. Ingen av dem gillade språket, beskrev det som att språket flög dem över huvudet och att de blev ointresserade av att läsa vidare. Och jag och Anna var väl mittemellan så att säga. Jag tyckte ju om den här lilla godbiten, och ändå var det något som inte höll ända fram. Hela mittenpartiet blev märkligt för mig, med vissa sidohistorier som jag inte förstod varför de var där, eller som jag hade önskat att de kunde utvecklas mer. Plus att jag aldrig förstod varför hon tog det där beslutet hon gjorde, vilket kändes som en rätt viktig beståndsdel i hela historien. Anna var med mig där, hon gillade början, men tröttnade.

Betyget blev inte helt oväntat en samling spridda skurar på skalan 1-5:
1,2
4,3
3,5
1,5
3



Totalt snittbetyg 2,7 vilket gör att den hamnar i topp 3 av de sämsta böckerna vi läst, på delad plats med Stad i ljus.

Favoriter från utlandet

Ett par timmar innan vi i bokcirkus! skulle träffas senast hade jag lätt panik. Det var min tur att välja böcker och jag hade varken valt böcker eller tema. Satt som paralyserad. Hade haft några riktigt dåliga teman de senaste gångerna jag skulle välja, och ville därför ha något bra den här gången. Men, jag är ju så himla smart att jag faktiskt redan hade bestämt i februari. Hade bara totalt glömt bort det. I februari var jag ju i San Francisco och köpte en sjujävla massa böcker. Så när vi en av de sista dagarna hittade en mycket söt bokhandel i Ferry Building, Book Passage, kollade jag (som vanligt) in deras "Staff Favourites". Fotade dem jag trodde att jag skulle gilla och tänkte att det skulle bli ett så himla fint bokcirkus!-tema. Det blev det, även fast jag glömde bort det i nio månader eller så.

Här är då de böckerna vi valde mellan sist:

The Sisters Brothers av Patrick DeWitt

The Art of Racing in the Rain av Garth Stein

The Story of a Marriage av Andrew Sean Greer

Skippy Dies av Paul Murray

Everything Matters! av Ron, Jr. Currie

Vi röstade, som vanligt, och det blev The Story of a Marriage. Jag vill dock läsa alla böckerna, och några av de andra hamnade på min önskelista inför jul. Vi återkommer om vad vi tyckte om boken när vi läst ut den och hunnit träffas. 

They should give you the A-level options, positive and negative Psychology, because our Psychology largely involves learning about serial killers and schizophrenics but I would rather learn about people who are in love and kids who have beaten cancer.

För ett litet tag sedan var det brittiskt tema i bokcirkus! och då läste vi Ben Brooks bok Grow Up. Jag hade föreslagit sex böcker med brittisk koppling, nämligen Why Be Happy When You Could Be Normal?, Nocturnes, Before I Go To Sleep, Cocaine Nights, Orlando samt den som alltså blev vald till bokklubbsbok.

Åsikterna om Grow Up skiljde sig åt rätt ordentligt, åtminstone om vi ser till betygen. Men det återkommer vi till i slutet. Huvudpersonen i boken heter Jasper och det är också han som berättar historien. De flesta av oss gillar inte riktigt Jasper. Faktum är att vi tycker väldigt illa om honom. Det märks att han är ung, han reflekterar inte över saker och vi undrar lite om han har någon sorts bokstavskombination. Han verkar emotionellt frånkopplad. Det är till och med så att vi blir lite illa berörda av vissa beteenden, däribland något som vi skulle kalla våldtäkt men som han och hans vän inte riktigt verkar bry sig särskilt mycket om. Boken gör oss förbannade, men den får oss också att skratta. Ibland gör hans emotionellt frånkopplade personlighet också att formuleringarna blir väldigt rakt på sak och rätt så lustiga. Utdrag: "Mum has a simple mind. It cannot hold many thoughts.", "Jonah is already sat in the Yellow Pony, behind a beer and a Murakami novel. I do not understand much about Jonah but I understand why he reads Murakami. Murakami makes me feel safe and positive. I wish Murakami was my stepdad.", "I am an extremely creepy young male". Och ja, i vissa fall har han lite självinsikt ändå. Han är nämligen rätt så creepy. Creepy men ibland rar. Med klockrena tankar och påståenden. Jenny sympatiserar med Jasper säger hon. Hon tycker att boken är befriande just för att den inte är spå politiskt korrekt. Jag kan hålla med och jag gillar faktiskt boken ändå. Den är rolig och lättläst. Men jag gillar som sagt inte huvudpersonen. En sak som jag tror att vi alla tyckte om var dock samtidsreferenserna. Han berättar att han lyssnar på Feist och Bon Iver och jag personligen kan ju inte låta bli att gilla det.

Cia var den som tveklöst var mest negativ: "Handlingen var ointressant, det fanns ingen röd tråd, huvudpersonen var irriterande och oansvarig och jag skrattade inte en enda gång trots att omslaget lovade det. Sämre än Baddaren. Plus dock för att den var kort!"

Hehe.

Och betygen då?
Cia: 0,5
Jenny: 4
Evelina: 3,8
Sara: 2,3
Anna: 3

Slutbetyg: 2,7

Ett svart nöjesfält, som Linn uttryckte det hela

Vi i bokcirkus! läste för ett tag sedan American Gods av Neil Gaiman, sen kom semester och bebis och vardag mellan och jag tappade bort att jag skulle skriva om den. Skrivet kommer alltså nu. Sent, men inte aldrig.

När jag växte upp på den skånska landsbygden fanns det inte plats för så många andra gudar än den kristna guden Gud och den nya guden TV. Den nya guden TV tog faktiskt inte så där jättemycket plats, den kristna guden tog nog faktiskt mer plats tillsammans med frusna fält, dubbelmackor med sand i på sandstranden och farmorkramar. Under tiden jag växte upp fanns alltid ett intresse och en nyfikenhet på religion och gudar. Egyptiska afrikanska nordiska indiska europeiska. Kanske är det därför som jag inte blandar ihop de olika gudarna i boken, en kritik som ofta framförs i de olika recensioner jag läser på nätet. Jag sitter och myser åt och skrattar med ifiterna, Isis, Odin och alla de andra. Jag sitter och väntar på mina favoritgudar.    

De bästa delarna med American Gods är de där huvudpersonen Shadow får ta del av det amerikanska småstadslivet. När han hjälper till i ett begravningshem. När han bor i den lilla, perfekta staden Lakeside. Det är livet där, människorna, miljöerna, känslorna som gör den här boken bra. Det finns även en historia insprängd mellan sida 195 och 206 om Salim, invandrad i USA som även griper tag i både mig och Evelina så mycket att jag antecknar vilken sida historien börjar på. Mellanjamset, när de springer omkring i en mellanvärld och håller på och träffar olika gudar på casinon och åker karuseller, skulle vi lika gärna kunnat vara utan. Boken är ändå på 640 sidor, så de där delarna skulle kunna skalas av.

Det är en bra bok. Det är det. Möjligtvis även en episk bok, en modern klassiker. Jag har dock alltid varit för att läsa böcker för att de är fantastiskt bra, inte för att de är klassiker. American Gods (som för övrigt ska bli tvserie 2013) får av oss det samlade betyget är 3.92.

Vem som vann bok-EM

Jag förstår om ni håller på att dö av spänning vem vann bok-EM egentligen? Va? Va? Jo, det ska jag tala om för er!

Av de böcker som gick vidare till kvartsfinal valde vi ut sex böcker som gick till semifinal. De sex var The End of Mr Y. av Scarlett Thomas, Hour I first believed av Wally Lamb, Amerikanska gudar av Neil Gaiman, The Art of Fielding av Chad Harbach, The fortress of solitude av Jonathan Lethem och 19 minuter av Jodi Picoult. I torsdags när vi träffades så röstade vi på vilka böcker vi ville läsa, med poängen ett till sex. Det visade sig att två böcker kom i final:

 19 minuter av Jodi Picoult  

mot 

Amerikanska gudar av Neil Gaiman. 

Eftersom vi är sex personer i gruppen var risken ganska så stor att det skulle bli jämt. Jag la därför min röst på sophögen och vinnande ur striden, med tre mål mot två vann Neils American Gods. Grattis! säger vi på bokcirkus!.


Vill ni läsa mer om bok-EM kan ni även titta in hos Påhittade nöjen.

Vilka som är i kvartsfinal

Efter mycket om och men? varför? hur? har vi nu fått reda på vilka böcker som gått till kvartsfinal. Vi tippade även på vilka böcker som skulle gå vidare i varje grupp och vinnare av tippningen blev Sara, med sju rätt. De som är i fet stil är de som gick vidare i varje grupp. De som inte gick vidare: jag vet hur det känns. Ni kanske var lite dåliga på att hålla den jävla vänstra stolpen? Tänk på det nästa gång.

Anna

The End of Mr Y. av Scarlett Thomas

No country for old men av Cormac McCarthy

Fifty Shades of Grey av E L James

Kavalier & Clays fantastiska äventyr av Michael Chabon

Sara

Främmande jord av Jhumpa Lahiri

The Rossetti letter av Christi Phillips

Hour I first believed av Wally Lamb

Jonathan Strange & Mr Norrell av Susanna Clarke

Linn

Amerikanska gudar av Neil Gaiman

Huset vid moskén av Kader Abdolah

Mary called Magdalene av Margaret George

Oscar Waos korta förunderliga liv av Junot Díaz utgick då Evelina redan läst denna

The Art of Fielding av Chad Harbach

Evelina

Cloud atlas av David Mitchell

Drömfakulteten  av Sara Stridsberg
Hohaj av Elisabeth Rynell

Say youre one of them av Uwem Akpan

Cia

Reading Lolita in Tehran av Azar Nafisi

The fortress of solitude av Jonathan Lethem

En dåre fri av Beate Grimsrud

Solar av Ian McEwan

Jenny

19 minuter av Jodi Picoult

De fattiga i Lodz av Steve Sem-Sandberg

Gilead av Marilynne Robinson

Out stealing horses av Per Petterson.


Vilka som går till semifinal och sen final och vinner får vi veta senast på torsdag.

Undantaget

bokcirkus! har ju funnits ett par år nu, och vi börjar se ett mönster i vissa saker. De tre största problemen i vår lilla bokklubb är:

1. Hitta ett datum då alla kan ses

2. Att alla ska ha läst ut boken när vi ses

3. Bestämma plats för att ses

Det är inte så att vi är oense, verkligen inte, det är bara att de här frågeställningarna ständigt återkommer. Så vi tar ibland datum när inte alla kan ses och vi har inga krav på att man måste ha läst ut boken (även om det är en fördel att så många som möjligt har läst ut den när vi väl ses). Att hitta en plats att ses på är däremot nödvändigt. Sist valde vi Hermans inklusive utsikt över ett vårvackert Stockholm. Och det ångrar vi inte. Linn kunde tyvärr inte vara med och Anna hade inte riktigt hunnit läsa ut, så hon fick gå och hämta mer mat när vi skulle diskutera slutet. För Undantaget av Christian Jungersen är en bok där man behöver diskutera slutet. Eller åtminstone ha det med i diskussionen. Så, om ni inte har läst boken kan det finns en och annan spoiler här nedanför. Känn dig varnad om du fortsätter att läsa!  

Undantaget är nästan 600 sidor lång, och vi är alla rätt överens att det hade räckt med 300 sidor ungefär. Det är så mycket utfyllnad, så mycket berättande och levererat av vad vi ska tycka och känna istället för beskrivande. De är vänner istället för att beskriva hur de faktiskt är vänner, och på så sätt få oss att tro på det istället för att någon (författaren) berättar att så är fallet. Men trots längden på boken och att texten antagligen är den minsta vi någonsin sett i en pocketbok är det lättläst. Det flyter på. Vilket liksom gör det hela komplext, precis som med historien. 

För vi gillar ju syftet med boken, det provocerande i att vem som helst kan vara en person som begår ett brott. Eller i att vem som helst kan falla in i läget att tro det om någon annan, eller bli en mobbare omedvetet. Jag själv älskar sånt här, att föreställningen om "vi och dom" raseras. Att människor som begår hemskheter inte behöver vara de andra, det kan vara vi. Eller en själv. Lika provocerande och svårt att greppa som tanken att de flesta våldtäkter begås i hemmet av en person som våldtäktsoffret känner. Jag var den som överlag gillade boken mest, och antagligen för att jag var så glad över den övergripande storyn. Och slutet, att trots att vi blir skrivna på näsan med vem som faktiskt erkände brotten så är det inte alls självklart att det var den personen. Men det som faller är allt däremellan. Vissa saker känns, som sagt, väldigt påtvingade. Krystade. Konstlade. Enligt en artikel i DN gjorde författaren väldigt omfattande research innan, både kring folkmord men även hur karaktärerna i boken uttrycker sig. 

"Att få fram riktiga människor tar tid. Det viktigaste för mig var att inte göra dem till män, med kvinnliga namn."

Christian Jungersen i DN. 

Men det var just det han gjorde. Eller åtminstone gjorde de riktiga människorna till hur män tror att kvinnor är. Och det störde. Det var kanske det som gjorde att boken inte kändes trovärdig. Att det var påklistrat, berättat för oss som läste. Hans research kring folkmord var däremot helt fantastisk, eftersom alla trodde rakt av på de artiklar om folkmord som dök upp emellanåt och fortfarande tror och hoppas att de faktiskt baseras på verkliga händelser. 

Anna läste ut boken tillslut, och vi det gemensamma betyget på boken blev 3,04 och alltså en av de sämre böckerna vi läst hittills. 

Cia: 3,3

Evelina: 3,9

Jenny: 2,1

Sara: 3,0

Anna: 2,9

Klart som korvspad om EM

Till nästa bokcirkus!-möte är det min tur att välja ut vilka böcker vi har att välja bland. Och varför göra det enkelt när man kan göra det komplicerat och förvirrat, undrar jag. Jag valde därför att vi skulle ha ett slags EM-tema och en turnering bland de olika böckerna. Alla vet ju(?) att i EM är det först gruppspel, i Sveriges grupp ingår ju till exempel England och Ukraina. Och att Sverige såklart kommer att vinna gruppen.

I bokcirkus! gruppspel finns sex olika grupper, där vi har vars en grupp och fyra olika böcker som spelar i respektive gruppspel. Är ni med? Nej? Det var inte mina bokcirkus!-kollegor heller. 

De skulle maila till mig vilka två lag/böcker som gick vidare från deras grupp och samtidigt tippa vilka lag/böcker som gick vidare från de andra gruppspelen. Klart som korvspad, tycker jag. Det tyckte inte de andra.

Gruppspelen:

Anna

The End of Mr Y. av Scarlett Thomas

No country for old men av Cormac McCarthy

Fifty Shades of Grey av E L James

Kavalier & Clays fantastiska äventyr av Michael Chabon

Sara

Främmande jord av Jhumpa Lahiri

The Rossetti letter av Christi Phillips

Hour I first believed av Wally Lamb

Jonathan Strange & Mr Norrell av Susanna Clarke

Linn

Amerikanska gudar av Neil Gaiman

Huset vid moskén av Kader Abdolah

Mary called Magdalene av Margaret George

Oscar Waos korta förunderliga liv av Junot Díaz

Evelina

Cloud atlas av David Mitchell

Drömfakulteten  av Sara Stridsberg

Hohaj av Elisabeth Rynell

Say youre one of them av Uwem Akpan

Cia

Reading Lolita in Tehran av Azar Nafisi

The fortress of solitude av Jonathan Lethem

En dåre fri av Beate Grimsrud

Solar av Ian McEwan

Jenny

19 minuter av Jodi Picoult

De fattiga i Lodz av Steve Sem-Sandberg

Gilead av Marilynne Robinson

Out stealing horses av Per Petterson

Vilka som vann respektive grupp får ni veta när alla mailat mig.

Mordet i Eiffeltornet

När vi valde den förra bokklubbsboken var temat helt själviskt "olästa böcker i min bokhylla". Och det är alltså min bokhylla det syftades på eftersom jag valde tema. Jag har, vilket många av er säkert känner igen från egna bokhyllor, ett antal böcker som jag gärna vill läsa men aldrig riktigt får tid till att ta tag i. Med på listan fanns följande: Blondie – Birgitta Andersson, Oppositionspartiet – Gun-Britt Sundström, Den jag var – Meg Rosoff, När oskulder kysser – Per Hagman, Kärlek, vänskap, hat – Alice Munro och Mordet i Eiffeltornet – Claude Izner.

På vårt förra bokklubbsmöte var vi bara tre personer. Jag har aldrig varit med om ett bokcirkus!möte med så få deltagare men vi klarade oss ganska bra ändå. Vi trampade bort till tehuset i Gamla stan och åt scones och diskuterade bok. Både Linn och Cia hade fattat ganska snabbt vem som var mördaren medan jag själv (jag erkänner) inte fångat upp det riktigt lika tidigt på grund av att jag mest irriterade mig över den spretiga berättelsen. För den är spretig. Många personer att hålla reda på och lite sidoberättelser som i efterhand kändes lite onödiga. Jag ville ha något att hålla fast vid men det gick banne mig inte. Både jag och Linn har svårt för miljöbeskrivningar (åtminstone i överdrift) och sådana finns det mycket av. Cia gillar det däremot. Boken innehåller en hel del beskrivningar kring världsutställningen 1889 och Paris – detta är alltså lite mer en bok för Cia. Omgivningarna beskrivs faktiskt mer ingående än karaktärerna, ingen av oss kände att vi hade fått lära känna personerna i boken. Det är ungefär som om författarna (Claude Izner är en pseudonym, egentligen är det två systrar som skriver ihop) hittat på handlingen först och sen stoppat in lite karaktärer i historien. Vi upplevde även att boken är skriven på ett lite smygrasistiskt sätt här och var. Vi vet inte om det är meningen att det ska verka/kännas som om boken faktiskt var skriven på 1800-talet men vi tyckte att det kändes lite tvivelaktigt när författarna bland annat beskrev personer från Afrika eller Asien som "exotiska".

Evelina skickade ett mejl från San Francisco och förklarade att boken var tråkig. Och det var väl lite så, det hände liksom inte så mycket. Evelina gav boken ett ynka poäng. Det flesta av oss tyckte nog inte att boken var dålig, den var bara lite...mesig? Och spretig, sa jag att den var spretig? Den var lite mysig på sätt och vis, men den var ingen Agatha Christie. Hur som helst gav vi den pluspoäng för snygg framsida. Snittbetyget på boken blev dock inte högre än 2,04.

The Sense of an Ending - Julian Barnes

Man kan säga att det tog sin lilla tid innan jag kom mig för att skriva ner vad vi pratade om när vi pratade om vår (näst) senaste bokcirkelbok. Så lång tid att jag faktiskt har förlagt anteckningarna. Jag minns dock att vi pratade en del om att vi både tyckte att boken var lite långsam och halvtråkig, men också att vi ändå tyckte väldigt mycket om den. Vi pratade också om vad vi hade gjort och läst eller inte läst under julen. Men mest pratade vi nog om vad Jenny gjort under julen. Henry var nämligen med på sin allra första bokcirkus!träff bara tre veckor gammal och fortfarande med några dagar kvar till det datum det var tänkt att han skulle komma.

Något annat jag minns från den träffen var att samtliga betygsättande deltagare för första gången i bokcirkus! historia satte exakt samma betyg på boken. 3,7 blev det samlade omdömet.

Boken som bytte namn.

När vi träffades för söndagsbrunch med bokcirkus! hade alla som bekant läst olika böcker. Jag öppnade paketet med Tio små negerpojkar av Agatha Christie. Ett loppisfynd som Jenny ännu inte tagit sig an. En gammal bok, visar det sig.

För när jag googlar boken så inser jag att anledningen till att jag inte får några träffar på bokhandlarsajterna på boken, är att den faktiskt inte heter så längre.* Nu heter den Och så var de bara en. Det är ju mer likt den engelska titeln And then there were none. Förutom! Förutom att den svenska titeln plötsligt har en survivor. Intressant. (Varför har man gjort så?)

Argumentet är att man inte vill såra någon med en boktitel, och det är ju absolut legitimt. Jag undrar bara om man har ändrat översättningen/texten i boken också? För trots allt så åker dessa tio personer till "negerön". Och där finns det tio statyetter med "negerpojkar". Och versen som morden baseras på handlar också om negerpojkar. Är det någon som vet hur de har hanterat detta i nyupplagan? Om inte annat är den ju i de äldre upplagorna, likt den jag läste, ett tidsdokument. Något att visa barnbarnen när man förklarar hur ord kan ha olika laddning i olika tider, och hur man såg på människor förr i tin.

Boken ger mig samma tanke som Matilda gjorde nyss. Varför har jag inte läst den innan? Och varför känns det liksom som att jag har läst den? För det gör det. Sådana här klassiker är liksom redan lästa, utan att man egentligen vet vad som händer. Det är en läsvärd bok, den höll mig uppe i sträckläsning några timmar en natt, och den är väl värd sin klassiker-status. Den får 4 av fem bokcirkus!poäng. Sen är den kort också, vilket klassiker väldigt sällan är.

*För övrigt har boken på engelska också haft titeln Ten little niggers och Ten little indians enligt wikipedia, så där verkar man ha resonerat likadant.

Booker Prize 2011

Jag har en tendens att falla för böcker som är skrivna av en författare som har fått Man Booker Prize. Därför plockade jag ut vad jag är övertygad om är sju fantastiska böcker av tidigare vinnare. Anledningen till att det den här gången blev sju böcker istället för sedvanliga fem är att jag är ganska ensam i gruppen om att uppskatta tegelstenar. Tre av dessa hade fler än 500 sidor och jag gissade att de skulle plockas bort ganska snabbt.

Boken vi till slut röstade fram är The Sense of an Ending av Julian Barnes som faktiskt är årets Booker Prize-vinnare. Och den är 160 sidor lång. Jag har inte ens läst på baksidan, men tror att det kan bli ett mycket bra sällskap under en av de kommande långhelgerna.

Stolthet och Fördom och Zombier

I mitt fina paket låg faktiskt en bok som jag själv försökt få in som bokcirkus!bok en gång i tiden. Nämligen Stolthet och Fördom och Zombier i samarbet mellan Jane Austen och Seth Grahame Smith. 

Jag gillar ju när man har något klassiskt som man tar ett nytt grepp på. I det här fallet handlar det om att ta Lizzy och mr Darcys brokiga kärlekshistoria och göra det ännu besvärligare genom att slänga in ett gäng zombier och ett antal detaljerade illustrationer på hur det kan se ut när zombierna exempelvis festar på mr Bingleys tjänare. 

Även om det onekligen ger boken en extra twist är det fortfarande grundhistorien som är fängslande och tilläggen är just tillägg som inte gör så stor skillnad. 

Är du nyfiken - läs! Är du inte det - välj en annan bok till julläsningen. 

The Perks of Being a Wallflower – igen

Emma Watson spelar en av huvudrollerna i filmen som kommer nästa år.

Jenny delade ju ut olika bokklubbsböcker denna gången och jag fick Stephen Chboskys The Perks of Being a Wallflower. Himla glad för det är jag eftersom jag älskade älskade älskade den. Lille Charlie, huvudpersonen, han skriver så att man engageras och vill ta hand om. Varje kapitel inleds med "Dear Friend" – han skriver brev till någon som han egentligen inte känner. Han vill bara berätta för någon. Jag tycker att stilen och språket påminner om James Freys sätt att skriva och läser man denna blogg vet man ju att de flesta av oss älskar James. Så även jag. Det är en lättläst bok som är varm och fin samtidigt som det lurar ett mörker i bakgrunden. Charlie mår nämligen inte bra. När jag läste den gick jag och funderade på hur det skulle gå för honom. Jag berättade för min pojkvän att jag var lite orolig för huvudpersonen i min bok och förklarade mina farhågor. Charlie är så äkta. Charlie berättar lite om hur han mår i sina brev men mest berättar han om sina betraktelser. Rätt upp och ner. Helt enkelt. 

Jag tänkte att jag skulle ge den 4,7 poäng eftersom jag har svårt att go all in. Men, whattheheck, jag ger den en femma.

Evelina har för övrigt också skrivit om boken här på bokcirkus! en gång i tiden. Hon gillade också.

bokcirkus! julklappstips

Vi i bokcirkus! har funderat lite på det här med julklappstips. Vad ska vi tipsa om? Och så insåg vi ju att vi faktiskt har en väldigt bra lista redan. Nämligen listan på de fem böcker som bokcirkus! gett högst betyg efter att vi läst dem. Vi bör nästan kunna garantera att det blir väldigt bra julklappar.

---

GOD JUL SYRRAN!  

Kyssa sammet / Tipping the velvet - Sarah Waters

Vi befinner oss i 1880-talets England. Nancy är en ung "ostronflicka" som blir handlöst förälskad i en music hall-artist, Kitty Butler. Kittys specialitet är att uppträda klädd som man. 

Klicka här för att läsa vad vi sagt, tyckt och tänkt om boken.

---

GOD JUL MAMMA!

Purple Hibiscus / Lila Hibiskus - Chimamanda Ngozi Adichie

Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Han tar hand om de sina, han äger en tidning som oförskräckt kritiserar korruptionen och maktmissbruket i samhällets högsta skikt, han får pris av Amnesty International och skänker stora summor till välgörande ändamål. Men i hemmet är han en tyrann.

Klicka här för att läsa vad vi sagt, tyckt och tänkt om boken.

---

GOD JUL KOMPIS!

Bright Shiny Morning - James Frey

Welcome to LA. City of contradictions. It is home to movie stars and down-and-outs. Palm-lined beaches and gridlock. Shopping sprees and gun sprees. Bright Shiny Morning takes a wild ride through the ultimate metropolis, where glittering excess rubs shoulders with seedy depravity. 

Klicka här för att läsa vad vi sagt, tyckt och tänkt om boken.

---

GOD JUL BRORSAN! 

The Final Testament of The Holy Bible - James Frey

What would you do if you discovered the Messiah were alive today? Living in New York. Sleeping with men. Impregnating young women. Euthanizing the dying, and healing the sick. Defying the government, and condemning the holy. What would you do if you met him? And he changed your life. Would you believe? Would you?

Klicka här för att läsa vad vi sagt, tyckt och tänkt om boken.

---

GOD JUL PAPPA!

Freedom / Frihet  - Jonathan Franzen

Patty and Walter Berglund were the new pioneers of old St. Paul - the gentrifiers, the hands-on parents, the avant-garde of the Whole Foods generation. Patty was the ideal sort of neighbour who could tell you where to recycle your batteries and how to get the local cops to actually do their job. She was an enviably perfect mother and the wife of Walter's dreams. Together with Walter - environmental lawyer, commuter cyclist, family man - she was doing her small part to build a better world. But now, in the new millennium, the Berglunds have become a mystery.

Klicka här för att läsa vad vi sagt, tyckt och tänkt om boken.

The Emperor's Children

The Emperor's Children valdes bland de andra aktuella böckerna för att ja, nu var det ju tio år sedan 9/11. Vi var således rätt förvånade över att de där planen aldrig kraschade i boken, eller snarare, att det tog sån tid. Det var väl där någonstans som vi började diskutera, när vi sågs över halloumiburgare och öl på en kvarterskrog på Söder. (Eh, jag förtärde detta, i övrigt fanns det både vin och en växande mage med ramlösa-tvång.) Det var andra gången i rad som flera i bokcirkus! inte hade läst ut boken. Anledningen? Meningarna var låååånga, adjektiven var sjuhundrafemtio i rad och ja, det tog tid att ta sig igenom personbeskrivningarna i början. Sen tog den sig, det var vi som läst ut den överens om. Eller nästan överens i alla fall. Det här var en bok vi tyckte olika om, som man kan se i betygen nedan.

Vi landade i jämförelser med Gossip Girl, såg de där gatorna på Upper East Side, de tjusiga våningarna och var glada i att betraktelserna var utifrån, man fick själv tänka sig hur personerna kände. NY-Times har hyllat boken, (här kan ni också läsa massor och lite till om handlingen och sådär) och efter att vi pratat ett tag om den fick åtminstone en av de-där-som-inte-läst-ut lite pepp på att läsa vidare. Dock hade 1 stycke bokcirkusare tappat bort (!) boken, så vi får väl se om det blir någon uppföljning på detta.

Kvällen förlöpte sedan i en diskussion kring hur svårt det kan vara att byta identitet, hur gör man egentligen om man ska försvinna och bli någon ny. (Varför vi diskuterade detta? LÄS så får ni se. Moaha.) Vi fick bland annat lära oss att då man i Sverige behöver personnummer för att göra det mesta, så kan man i Australien skaffa bankkonto om man har en elräkning. Märkligt. Men ja, det där lärde vi ju oss inte av boken, utan av bokcirkus! samlade visdom.

Att välja bokklubbsbok på annat sätt

I normala fall väljer vi böcker gemensamt när vi träffas i bokcirkus!. Den som ansvarar för bokvalet har med fem-sex alternativ, vi röstar och Linn låtsas bli sur när den bok hon hejar på inte vinner. Den här gången var det min tur och jag var så exalterad att jag hade valt böcker redan för tre månader sedan. Dock valde jag att göra det lite annorlunda den här gången.

Jag valde ut sex böcker, slog in dem i presentpapper och lottade vem som skulle få välja först. Sen fick alla välja vars ett paket och tada! alla ska läsa olika böcker den här gången. Detta innebär att ni någon gång i december kommer att få sex olika recensioner här i bloggen. Linn blev så exalterad den här gången att hon redan läst ut sin bok (tror jag?).

Det fanns en önskan hos de andra att få blogga om sina reaktioner på sina böcker, så det lämnar jag till dem. Själv fick jag boken som blev över, eftersom jag visste vilka böcker som fanns med. Jag fick The Virgin Suicides av Jeffrey Eugenides. Efter att det tog över ett halvår för mig att läsa ur hans Middlesex blir jag lite rädd för denna bok. Det kan gå åt helvete, eftersom jag gravidsomnar så fort jag ska läsa. Den är dock köpt på Strand i New York C, jag tänker att bara det faktum att den har kvar prislappen därifrån ska göra att jag faktiskt orkar mig genom. Snabbt. Ganska snabbt. I tid.

bokcirkus! topplista

För ungefär ett år sen skrev vi en liten topplista utifrån de betyg vi satt på de böcker vi läst i bokcirkus!, och nu är det god tid att uppdatera den där listan. Vi betygsätter mellan 1-5, och ni kan klicka på boknamnen så kommer ni till inlägg om respektive bok.


1. Kyssa sammet/Tipping the velvet: 4,6
2. Purple Hibiscus: 4,5
3. Bright Shiny Morning: 4,4
3. The Final Testament of The Holy Bible: 4,4
5. Freedom: 3,94
6. The Great Gatsby: 3,8
7. Egalias döttrar/Egalias dötre: 3,6
7. The White Tiger: 3,6
9. Just kids: 3,4
9. Skynda att älska: 3,4
9. Cracks: 3,4
9. Den stygga flickans rackartyg: 3,4
13. Okänd Soldat: 3,16
14. Utan ett ord/No time for goodbye: 3,1
15. Sommaren i Mamarrosa: 3,1
16. Stad i ljus: 2,7
17. Baddaren: 1,8

Okänd soldat

Vi slog rekord sist vi sågs när endast en av sex personer hade läst ut den här månadens bockirkus!-bok. Men det betyder ju inte att vi inte diskuterade boken, i det här fallet Okänd soldat, ändå. Det gick faktiskt alldeles utmärkt, till och med för den som inte ens läst en sida. Fast vi pratade så klart rätt mycket om varför vi inte läst ut, varför så många inte hade tagit sig igenom de knappt 400 sidorna. Alla hade olika anledningar. Bara inte hunnit, inte haft lust, jobbig att ta sig igenom, fult bokomslag på pocketvarianten och så vidare. Och det här är ju en ändå klassiker, en bok som majoriteten gormar Fantastisk!!! om på bloggar och i forum och lovord överallt. Vi pratade om att boken faktiskt blev ganska kraftigt censurerad när den kom ut på 1950-talet. Det ströks så mycket till höger och vänster att en ocensurerad upplaga med annat namn senare gavs ut, men det finns inte översatt på svenska och vår kunskaper i det finska språket är ju sisådär. Vi pratade om att det här inte var en bok för lata, att Cia gjorde ett persongalleri samtidigt som hon läste vilket antagligen var en väldigt klok grej att göra. För det är lite förvirrande, det är svårt att hänga med i citaten på olika dialekter och alla människor. Vi pratade om att en krigsskildring kanske inte är det hetaste ämnet att läsa om för alla, att det som var så revolutionerade på femtiotalet inte är det nu. Och vi pratade om de här böckerna man ska läsa, klassikerna. De som emellanåt är rena helveten att ta sig igenom, fast man kanske gillar det man läser. Om det fula i att läsa chick lit, deckare och lättsmält som bläddras igenom på ett par timmar i jämförelse med de fina klassikerna. Och att det är bättre att läsa något än att inte läsa alls. Så vi valde en ny bok till nästa gång vi ses istället. Men betyg blev det ju, även om det var spridda skurar den här gången. Sen försökte vi ta en gruppbild på oss själva, men det gick åt helvete.

Ny bokcirkus!bok! Hurra!

(Märkligt många utropstecken i den där rubriken.)

Anyhow. Efter varierande resultat med att faktiskt läsa ut Okänd soldat (mer om det senare), valde vi i måndags en ny bok att läsa. Hurra! Temat den här gången var Aktuellt.

Böckerna vi valde mellan var:

The Emperor's Children (pga tio år sedan 9/11 nu)
Happy Happy (har figurerat väldigt mycket i media på senaste...)
En dag (ligger etta på topplistan!)
Niceville (kommer på bio alldeles alldeles strax)
Cirkeln (årets mest omtalade svenska ungdomsroman)

Efter en tight uppgörelse mellan Cirkeln och The Emperor's Children, blev valet:

Så nu håller vi tummarna på att denna bok drar igång läslusten som gått ner lite hos mig efter semestern. Jag lovar härmed resten av bokcirkus! att den här boken, den SKA jag läsa ut.