Här vare reportageböcker!

Bokdjungeln efterfrågade tips på bra reportageböcker, och jag tänkte att det är lika bra att skriva ett inlägg. Här är mina favoriter, som åtminstone jag klassar som någon form av reportage. Fyll gärna på i kommentarerna om ni har fler tips!

De apatiska - Geller Tamas
Kan tänka mig att den här boken avskräcker många med både sin tjocklek (600 sidor) och ämne: apatiska flyktingbarn och asylpolitik. Men som jag tidigare bloggat om boken så läste jag hela på en helg, de tre hundra sista sidorna i ett svep. Om ni gillade Tamas Lasermannen gillar ni det här. Kan nästan lova. Läs!

Ok, amen - Nina Solomin
Nina är svensk journalist, och judinna. Hon bestämmer sig för att försöka förstå de ultraortodoxa judarna, Chassiderna, som lever i Williamsburg/Brooklyn i New York. Den här boken fick mig att vilja besöka New York och när jag väl åkte dit (två gånger) besökte jag deras område. Två gånger. Obeskrivbar känsla att vandra omkring där. Som i en film. Så vansinnigt intressant. Har tidigare bloggat om boken här.

In cold blood - Truman Capote
Klassiker! Jag såg filmen Capote samtidigt som jag läste boken, vilket liksom förhöjde både läs- och filmupplevelsen. Boken handlar om ett rånmord på en familj, med stort fokus på gärningsmännen. Filmen handlar om Capote själv under tiden han skrev på boken.

Världens lyckligaste folk - Lena Sundström
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den här boken. Men en lättläst, rolig bok om hur främlingsfientligheten i Danmark har fått fotfäste bland alla partier, överallt i samhället. Perfekt bok att köpa och ge bort till någon i present.

Google-koden - Andreas Ekström
Har tidigare bloggat om boken här och den känns lite som ett tidsdokument. Kan kanske tyckas nördigt vid första anblick, men den är lättläst och ger en god inblick i företaget som alla som någon gång surfat runt online använt sig av.

Om och om igen?

Att läsa samma bok mer än en gång har aldrig varit min grej. Vet inte varför, men jag har nästan aldrig känt behov av att läsa samma sak flera gånger. Kanske är jag rädd för att bli besviken om jag läser igen, kanske känns det roligare att läsa nya olästa böcker än att lägga den dyrbara lästiden på samma ord en gång till. Kan egentligen bara komma på två böcker jag läst om.


Den ena är Ok, Amen av Nina Solomin. Läste den första gången som kurslitteratur och det var första gången jag kände att jag ville åka till New York. Andra gången var i höstas när vi precis landat igen i Stockholm efter just en vecka i New York där vi bland annat besökte de kvarter med ultraortodoxa judar, chassider, i Williamsburg som boken handlar om. Otroligt häftigt att både besöka kvarteren och sen läsa om det igen, helt klart både ett av mina starkaste reseminnen och bokminnen.

Den andra är Den hemlighetsfulla ön av Jules Verne. Jag har sen så länge jag kan minnas någon märklig dröm, eller snarare fantasi, att jag skulle vilja hamna i ett läge där jag är helt beroende av naturen, gärna genom att hamna på en övergiven plats. Det är lite hönan och ägget-diskussion på vad som kom först - fantasin eller att jag läst Tummelisa och just Den hemligshetsfulla ön. Oavsett så är det en otroligt fin fantasi och jag borde verkligen ta och läsa om boken igen eftersom det är säkert 15 år sen sist. Det är ganska mycket Lost över hela storyn också, kraschlandning på öde ö där märkliga saker händer. Fast Den hemlighetsfulla ön skrevs 1874, vilket i sig gör den värd att läsa minst en gång extra.