Skvaller från Leif och mig!

Jag älskar att höra författare prata om andra författare. Inte av typen han/hon är så himla bra, klapp, klapp på ryggen (= vi ligger under samma förlag), utan mer analyserande. Snacka om att jag vred upp volymen när Leif GW Persson i sitt sommarprat (ungefär 40 minuter in) började namndroppa deckarförfattare som han gillar. Om någon borde veta om en deckare är sanningsenlig så borde det ju vara GW (sen om de håller språkmässigt är ju en annan femma).

Hans favoriter verkar vara samma som mina. Åsa Larsson (även om han ogillar att hon har ihjäl alla) och Roslund & Hellström. Sen gillar han även Nesser, som jag inte läst, vill läsa, men inte orkar läsa mig genom alla hans böcker. Och till sist Lapidus.

Lapidus alltså. Har himla svårt för den mannen och hans böcker. Dels för att böckerna är värdelösa, dels för att jag har nära vänner som jobbat med honom både med tv och inom åklagarvärlden och båda säger att han är en skitstövel.

I övrigt gillade jag GWs sommarprat. Man fick vad man trodde man skulle få - en släpig vinröst, lite polisarbete, lite torr humor och De sista ljuva åren.

Mitt bok-VM

Söndagkväll och vi sitter i vår gula soffa och tittar på Tyskland - Australien. Vet att Tyskland kommer att vinna, men hejar på ödmjuka Australien. Så kommer jag att tänka på om VM spelats med författare. Vilken författare som passat var.

En typisk uppställning:

Målvakt


Vänster ytterback Mittback Mittback Höger ytterback


Vänster mittfält Mittfält Mittfält Höger mittfält


Anfallare Anfallare

Målvakten måste vara trygg. Lugn. Kunna läsa spelet och se snabba vändningar. Måste samtidigt kunna vara vig och ganska stor så att denne kan täcka målet.

Ytterbackarna måste vara stora, men inte lika stora som mittbackarna. De måste vara snabba, kunna löpa på kanterna och vara bra på inlägg.

Mittbackarna måste ha ett bra passningsspel, de ska vara stora och kraftfulla och hålla upp laget. De måste vara pådrivande och styr ofta anfallsspel från sin position.

Mittfältet är uppdelade i defensiva och offensiva. De defensiva ska vara spelförande och kunna bryta spelet. De offensiva ska vara tekniska, snabba och vara bra på passningar.

Anfallarna är de stora stjärnorna, de som gör målen, de som syns mest i pressen. De måste ha bra teknik och målsinne. Inte nödvändigtvis de som gör det grövsta arbetet, utan blir ofta servade en målchans.

I mitt lag. Målvakt. En lugn person, någon som ser spelet i sin helhet. Haruki Murakami. Hans farfar var budistpräst och jag tänker mig därför att han äger det lugn som behövs. Japan, vilket innebär att han inte är jättelång, men dock smidig och har skrivit så pass mycket litteratur att han måste anses större.

Backar. Ytterbackarna, någon som är snabba och bra på inlägg. Tänker mig någon som är snabb i käften, massproducerande, som Joyce Carrol Oates och Selma Lagerlöf. Mittbackarna, stora och kraftfulla, bra på passningsspel. Leif GW Persson är väl kanske inte världsbäst på passningsspel, men dock stor och skrämmande. Tänker mig även Cormac McGarthy, som ibland beskrivs som en av de största i sin tid.

Mittfält. Defensiva, de som kan bryta spelet, ställa frågor, vad händer nu? Analysa. Tänker att Roslund och Hellström skulle kunna samarbeta fint här. Offensiva då? Tekniska, snabba. Den mest tekniskt skickliga bok jag läst är Jonathan Safran Foers Extremt högt och otroligt nära. En annan spelare jag känner skulle passa bra här... känner att jag vill få in fler kvinnor i spelet. Tove Jansson. Inte så snabb, kanske, snare långsam, eftertänksam, kanske mer en back? Nej, jag tror det kan funka.

De stora stjärnorna, de som syns. Någon som kom till mig direkt var Jens Lapidus. Ingen jättestjärna, men duktig på att synas i media. Sen måste jag ju ha en storstjärna. Någon som alla tittar på, skakar huvudet och undrar hur denna får till det. Det får bli William Shakespeare. Ofta nämnd som världens bästa författare. Jag tänkte bara ta nutidsböcker, men det här laget blir nog inte komplett utan vår Shakespeare.

Haruki Murakami


Joyce Carrol OatesLeif GW Persson Cormac McGarthy Selma Lagerlöf

Tove Jansson Roslund och Hellström Jonathan Safran Foer


Jens Lapidus William Shakespeare

Utmaning och uppmaning!

Eftersom Anna inte läst en enda deckare i hela sitt liv så får hon här ett uppdrag av mig. (Gu vad kul, hon får gärna utmana tillbaka!).

Anna. Svenska Deckarakademin har sedan 1982 listat bästa svenska krimromanen. Du ska under sommaren läsa någon av följande vinnare under 2000-talet:

• 2000 Aino Trosell Om hjärtat ännu slår
• 2001 Åke Edwardson Himlen är en plats på jorden
• 2002 Kjell Eriksson Prinsessan av Burundi
• 2003 Leif GW Persson En annan tid, ett annat liv
• 2004 Åsa Larsson Det blod som spillts
• 2005 Inger Frimansson Skuggan i vattnet
• 2006 Stieg Larsson Flickan som lekte med elden
• 2007 Håkan Nesser En helt annan historia
• 2008 Johan Theorin Nattfåk
• 2009 Roslund & Hellström Tre sekunder

Nu ska jag ut på stan. Tjipp!