Åh denna somriga helg alltså! Semesterkänslorna ökar i takt med att grannens grill-rök sipprar in genom den öppna balkongdörren. Och! Jag har äntligen läst ut Zlatan-boken! (Vilket gav mig helt illröda lår pga läst för länge i solen. Verkar som att det är obligatoriskt att skaffa sig en ojämn solbränna på försommaren.)
Jag borde såklart ha läst den för länge sedan, när mina elever läste den. Men ändå känns det på något vis bra att ha kommit ikapp. Det mest fascinerande med boken tycker jag fortfarande är att den når målgrupper som annars sällan läser böcker alls. Ofta verkar detta vara den enda bok de har läst.
Det är konstigt egentligen, att jag ens läst ut Zlatan-boken. För jag är ju helt ointresserad av olika spanska coacher, italienska fans och ilskna fotbollsfarsor från Malmö FF. Ändå är det någonting som gör att boken blir intressant. Kanske är det talspråksformatet, det lättsamma upplägget, eller så är det helt enkelt bara nån jäkla skvallernerv som den trycker till. För jag vill veta mer om ungarna och frun och hans tankar om klassresor och pengarna han tjänar.
Hans bakgrund och hur han tagit sig så långt trots uppväxten i Rosengård med hans stundom trasiga familj är basen i historien. Det är också detta som är intressant. Trots alla tränare, förhandlingar, lagbyten och matchreferat med klacksparkar i krysset så läser jag vidare. Det får vara värt några brända lår, att kunna säga till eleverna att jag har plöjt boken om Zlatan. Precis som dom. Och precis som jag tror att folk kommer att göra på stränderna i sommar.
