Igår var jag ute och åt världens godaste middag med ungefär världens bästa sällskap och som alltid när vi träffas så pratar vi böcker. Vi tipsar varandra och sen sitter vi på helspänn i väntan på omdömet. Man vill ju liksom vara en bra tipsare som har känsla liksom. Men iallafall, igår när vi satt där och pratade om Middlesex och Caribou Island och ångest som är värre än rövardotter-Birk (hemsk person, hemsk!) så kom jag att tänka på en bok som jag inte har läst på flera år och så kom jag att tänka på att jag gillade den när jag läste den, men ännu mer nu i efterhand.
Louis De Berniéres är upphovsmannen till Kapten Corellis Mandolin och den är ju bra och rätt klassisk och så. Men han har också skrivit Partisan's Daughter som var boken jag kom att tänka på igår. Den är rå fast fin och lite skrattig i magen fast lite jobbig och ung fast gammal på samma gång. Nu vet jag att jag kommenderar er att LÄSA! ungefär allt jag rekommenderar, men den här tror jag verkligen är en gillbar bok oavsett vad man gillar i vanliga fall.
Dessutom är den snygg.
