När vi träffades för söndagsbrunch med bokcirkus! hade alla som bekant läst olika böcker. Jag öppnade paketet med Tio små negerpojkar av Agatha Christie. Ett loppisfynd som Jenny ännu inte tagit sig an. En gammal bok, visar det sig.För när jag googlar boken så inser jag att anledningen till att jag inte får några träffar på bokhandlarsajterna på boken, är att den faktiskt inte heter så längre.* Nu heter den Och så var de bara en. Det är ju mer likt den engelska titeln And then there were none. Förutom! Förutom att den svenska titeln plötsligt har en survivor. Intressant. (Varför har man gjort så?)
Argumentet är att man inte vill såra någon med en boktitel, och det är ju absolut legitimt. Jag undrar bara om man har ändrat översättningen/texten i boken också? För trots allt så åker dessa tio personer till "negerön". Och där finns det tio statyetter med "negerpojkar". Och versen som morden baseras på handlar också om negerpojkar. Är det någon som vet hur de har hanterat detta i nyupplagan? Om inte annat är den ju i de äldre upplagorna, likt den jag läste, ett tidsdokument. Något att visa barnbarnen när man förklarar hur ord kan ha olika laddning i olika tider, och hur man såg på människor förr i tin.
Boken ger mig samma tanke som Matilda gjorde nyss. Varför har jag inte läst den innan? Och varför känns det liksom som att jag har läst den? För det gör det. Sådana här klassiker är liksom redan lästa, utan att man egentligen vet vad som händer. Det är en läsvärd bok, den höll mig uppe i sträckläsning några timmar en natt, och den är väl värd sin klassiker-status. Den får 4 av fem bokcirkus!poäng. Sen är den kort också, vilket klassiker väldigt sällan är.
*För övrigt har boken på engelska också haft titeln Ten little niggers och Ten little indians enligt wikipedia, så där verkar man ha resonerat likadant.
