Bästa boken 2012?

Nu när det börjar närma sig jul, nyår och ett sprillans nytt år är det dags att summera 2012. Det gör vi i bokcirkus! genom att svara på några mycket viktiga frågor rakt upp och ner, och här kommer den första frågan:


bokcirkus! svarar: 
Vilken är den bästa boken du läst 2012?


Cia: 112263 av Stephen King. En hypotetisk skönlitterär historia om huruvida det skulle vara möjligt att vrida tiden tillbaka till den 22 november 1963 och eventuellt förhindra mordet på John F Kennedy samt hur händelsen i sig skulle påverka framtiden. Mycket intressant.

Jenny: Jag säger Jenny Häggs mamma solar brösten i sovrummet av Ida Säll. En väldigt tunn och fin bok med små berättelser om en barndom som liknade min.

Evelina: Det känns som att mitt 2012 blev ett rätt mediokert läsår, men jag väljer The Slap. Älskade läsupplevelsen och så fort jag ser boken i en butik blir jag lite varm i hjärtat och börjar fundera på vem jag ska köpa boken till.

Anna: Jag tänker främst på Jodi Picoults Nineteen Minutes och David Nicholls One Day. Min mesta favorit av de två är nog One Day. Inte för att det är värsta storverket men för att jag längtade efter den när jag inte läste och för att jag saknade den när den var slut.

Sara: Jag säger Chris Cleaves The other hand. För att jag liksom aldrig slutade läsa förrän den var slut, och för att jag grät och blev drabbad, och jag gråter rätt sällan till böcker.

Om att göra en bok till sin kompis och sakna den när den är slut

Jag tror att jag älskar One day. Jag tänker på den lite varje dag sedan jag läste ut den i veckan. Jag till och med grät till den och jag kan inte komma ihåg att jag någonsin har gråtit till en bok förut. Jag borde väl rimligtvis ha gjort det kan jag tycka, men det är inget jag minns. Den är inget storslaget episkt mästerverk den här boken, ingen Moby Dick el. dyl. Men jag älskade att läsa den. Den är väl feel good i någon mån men den är inte tramsig eller overklig. Den är liksom rätt så verklig. It's telling it like it is. I vissa böcker kan jag irritera mig på språket eller på att det känns som att historien är påhittad och dum. Här glömmer jag bort att det är en person som har suttit och skrivit ned den, jag är helt uppslukad. Det som beskrivs, det bara händer. Jag älskar hur man förflyttas fram ett år i taget. För varje nytt datum tänker jag iiiih vad kan ha hänt det senaste året? Sjukt bra koncept det där, med en dag per år. Denna bok har äntligenäntligenäntligen botat min lästorka. Varje lunchrast varje tågresa varje kväll, ville jag bara läsa. Jag är lite ledsen för att boken är slut, faktiskt. Det är jag. Men tack David Nicholls, för att du gav mig läsglädjen tillbaka. Verkligen.

One day

Vi har haft bokcirkus!-möte ikväll och jag avslutade vår senaste bok i förmiddags. Är ute i god tid och allt det där. Har således inte hunnit komma in i en ny bok ännu. I väntan på att vi ska välja en ny bokklubbsbok tänker jag minsann börja på den här: One day av David Nicholls. Jag vet, jag vet. Typ varenda människa i hela världen har redan läst den här osv osv. Men inte jag! Jag ska läsa den nu. Och jag har sett i kommentarer att det kommer att hända vissa grejer och det är ju lite tråkigt att jag redan vet det. Men förhoppningsvis spoilar det inte allt för mycket av läsupplevelsen. 

Några böcker jag skulle vilja ha olästa.

Min killes föräldrar ska åka till Thailand snart, (LYLLOS!!) och hans mamma vill ha boktips. Linn är ju en pärla, så där kan man ju botaniera bland massor av fina ideér om man sitter för länge och knappar runt i internetbokhandlarna. Nu är hon dock på annan ort, och dricker förhoppningsvis öl istället för att skriva boktips, så jag gör ett försök att samla ihop några av mina favoriter.

Svårt att veta vad som redan är läst, eller vad som gillas, men here goes mina klassiker i boktipsväg:
American Wife/Presidentens hustru - Curtis Sittenfeld. En bok man kan svepa, som är lite göttigt skvallrig om Bush-familjen och samtidigt inte tung av politik.

En dag- David Nicholls. För att den är högaktuell och lättläst och bra strandlektyr.

Half of a yellow sun/En halv gul sol- Chimamanda Ngozi Adiche. För att man (jag) oftast läser alldeles för lite böcker från annat än europeiska/amerikanska författare. Plus att den är så jävla bra.

Allt av James Frey. Vi brukar tycka det, några av oss här på bokcirkus!

-----Paus för att kolla bokhyllorna-----

Ah! Just det! A Time Travellers Wife/Tidsresenärens hustru - Audrey Niffenegger. För att den är overklig men ändå verklig och för att jag inte alls brukar gilla såna här böcker, men älskar denna.

Eat, pray, love/ Lyckan, kärleken och meningen med livet (GUD VILKEN USEL ÖVERSÄTTNING, min anmärkning) - Elizabeth Gilbert. För att den är mycket lättsmält och får en att vilja överge vardagen, passar alltså mycket bra när man redan är på flykt från höstrusket.

A Thousand Splendid Suns/Tusen strålande solar- Khaled Hossein. Får samma motivation som med Half of a yellow sun.

Freedom/Frihet- Jonathan Franzen. Högaktuell i svensk översättning. Dock varning för att den är bibeltjock!

Sen kan man ju alltid slänga med något av Mia Skäringer, det är en fröjd att läsa hennes texter om man inte redan gjort det.

Vi får väl hoppas att det här räcker till både stranden, flyget och de lata eftermiddagarna på hotellbalkongen. Gaah, avundsjukan. Novembersemester borde vara en mänsklig rättighet.

PS: Det är väl okej att bygga ett helt inlägg på internlänkar va?

Tacksåmycket.

Är filmen aldrig bättre än boken?

En dag, David Nicholls roman, som legat på topplistorna sedan i somras, har haft biopremiär. Jag, som precis läst boken, är rätt sugen på att se den. Tydligen ska Anne Hathaway vara bra i rollen som Emma, även om Emma i boken inte direkt såg ut som henne i mitt huvud. (Jag hade en bild av en extremt vanlig brittisk tjej, men är det inte så att Anne Hathaway ofta får spela rollen av den "vanliga tjejen" trots att hon är svinsnygg?)

Har hört att filmen kapar rätt mycket av boken (de gör ju nästan alltid det, plus att detta ju ÄR typ världens mest utdragna kärlekshistoria), men ändå. Det är ju höst och kallt och djävligt ute, och jag vill gå på bio. Är den värd att se även om man har läst boken?