Ett rum med Fritzl-varning

Jack is five. He lives in a single, locked room with his Ma.

En bok som har endast de två meningarna som baksidetext måste man ju älska från början. Om jag hade varit Linn hade jag definitivt haft den som ett Veckans boktips-tips. Room av Emma Donoghue är skriven ur femårige Jacks perspektiv, med hans språk. Och jag kunde inte sluta läsa när jag väl hade börjat. Boken har blivit shortlisted för Man Bookers Prize 2010, listad som en av de tio bästa böckerna 2010 av New York Times och så vidare. Jag tror inte den har blivit översatt till svenska ännu, men det gör inget. Böcker med väldigt speciellt språk ska läsas på orignalspråk om möjligt, det är ju halva tjusningen. Ungefär som Precious. Och när jag tänker på det finns det egentligen ganska många likheter mellan just de två böckerna. Extrema situationer som berättas ur den utsattes perspektiv som något helt normalt. För att det är normalt, det är deras värld. Ligger den här boken hemma på hyllan är det bara att plocka upp och läsa den, perfekt för sträckläsning i mellandagarna. Annars är det bara att klicka ner den i varukorgen när ni köper en bok eller två nästa gång.

Uppdatering: Via twitter fick jag tips om att boken finns på svenska. Den heter Inlåsta och finns till och med på pocket. Men rekommenderar ändå att läsa på engelska. Såklart.