lördag, september 3

Den där om att alla vänner är superhjältar

Jag skulle vilja hylla den här boken. Jag skulle vilja säga att åh, mysbok, kom så gosar vi! Jag skulle vilja ställa mig på lagom stort torg och dela ut den här tunna boken till folk som ser ledsna ut. För jag vet att den är bra.

Men jag älskade den inte.

Och det är inte dig det är fel på, det är mig, för jag vet, kära All my friends are superheroes, att du är fantastisk, men jag är så där ibland. Köper en bok som alla säger att jag kommer att älska, enligt alla boksidor så borde jag ge den fem stjärnor plusplus med extra allt, men ibland så går det inte. Är det tillfället? Läser jag den fel? Har jag för höga förväntningar? Varför älskar jag dig inte?

Det är som den där killen eller tjejen som man vet att man borde vara tillsammans med. Som man dejtar jättelänge, för man vill verkligen. Man har samma smak gällande musik och balett. Alla ens kompisar säger att man passar så hiiiimla bra ihop. Ens pappa skrattar åt hans/hennes skämt som om det inte fanns någon morgondag. Man går och ska jag? Ska jag inte? För gnistan saknas.

Så ja, boken är fantastisk, det är den. Jag skulle tipsa om den. Men jag blev inte kär.

2 kommentarer:

Sofia sa...

Så är det ibland ju. Hände mig med Kostovas "Svantjuvarna". Alla på jobbet bara BÄSTA BOKEEEN! och jag läste och bara... Ja, en bra bok. Något mer?

Livsfarligt med de där überförväntningarna...

(Älskade dock All my friends...)

Jenny sa...

Jag vet. Men samtidigt... man vill ju läsa böcker som alla prisar.