Någon som gjorde mig glad efter att jag hade läst den var Luke Rhineharts Tärningsspelaren, inte för att det var en happy go lucky-bok utan för att jag och två av mina bästa kompisar (som också läst den) fick för oss när vi gick ut en kväll att vi skulle ta med oss en tärning och köra samma spel som Luke skrivit om, dock i lite snällare tappning.
Vi spelade om allt: fem bra alternativ och ett dåligt. Det kunde vara vad vi skulle dricka i baren (det där dåliga var oftast en shot), vilket ställe vi skulle gå till, vad vi skulle ha på oss och ja, jag hamnade i slutet av kvällen halvnaken på scen. Fantastiskt kul att kunna våga släppa på alla gränser och skylla på en tärning.
1 kommentar:
Hahaha, underbart!
Skicka en kommentar