Skum kanin med ananassmak

Det finns några sajter jag besöker när jag behöver pausa hjärnan lite. En av dem är skyltat.se, och det slutar alltid med att jag skrattar rakt ut. Och vet ni? Nu finns en fin liten samling av det bästa därifrån som BOK också, Skum kanin med ananassmak. Och jag har läst den. Om jag skrattade rakt ut? Ja. Flera gånger. Men den tog slut fort, den där boken. Så jag önskar att den hade varit kanske tre gånger så tjock. Å andra sidan vet jag att jag kommer bläddra i den ganska ofta. 

Skulle bra gärna vilja se sajten youtubeklipp.se som en fysisk bok också. När kommer de ske? Tekniken - move fast! Tack på förhand. 

Död i skugga

För några år sedan läste jag alla böcker av Anne Holt jag kunde komma över. Sen slutade jag rätt abrupt. Minns inte om det var av någon speciell anledning, men jag tror inte det. Inte mer än något förändrade läsvanor. Oavsett hade jag vissa förväntningar på hennes senaste bok, Död i skugga. Boken handlar om ett dödsfall som inträffar samma dag som Breivik fick för sig att genomföra sin plan. Med den titeln på boken och den utgångspunkten för historien gör det inte helt svårt att lista ut upplägget. De första sidorna i boken sätter också ramen för vad jag som läsare ska tro, tycka och förstå, så pass mycket att det här inte alls blir spännande eller så värst intressant.

Boken är lättläst. Den berör en mängd viktiga ämnen, så som barnmisshandel. Men det är så felpaketerat att det inte blir viktigt för mig, det berör inte. Och det borde det verkligen göra. Boken räddas av slutet, men jag önskar så mycket att det här hade kunnat vara en bok jag gärna hade rekommenderat till andra. Men så blir det icke.

The Story of a Marriage

När jag påbörjade läsningen av bokcirkus!-boken The Story of a Marriage blev jag så himla, himla glad. Språket, flytet, den lilla spänningen som sakta men säkert byggdes upp. Jag och Jenny satt på en flygplats och inväntade ett försenat flyg och jag meddelade henne ungefär femtio gånger att den här boken kommer att bli riktigt, riktigt bra. Så blev det inte riktigt.

I slutändan var vi väldigt oense om boken, den som utspelar sig i San Francisco i efterkrigstiden kring 1950 och handlar om hur en kvinna ställs inför ett svårt dilemma som påverkar hela hennes lilla familj. Cia, som tyvärr inte kunde vara med när vi träffades, mailade lovord om boken.

Det här var nog den finaste korta bok jag läst. 233 sidor där inte en enda var överflödig. Jag ÄLSKADE språket och hur saker presenterades lite snabbt i förbifarten för att sedan plockas fram igen vid ett senare tillfälle där det verkligen fyllde en funktion.

Jenny och Sara tyckte exakt tvärtom. Ingen av dem gillade språket, beskrev det som att språket flög dem över huvudet och att de blev ointresserade av att läsa vidare. Och jag och Anna var väl mittemellan så att säga. Jag tyckte ju om den här lilla godbiten, och ändå var det något som inte höll ända fram. Hela mittenpartiet blev märkligt för mig, med vissa sidohistorier som jag inte förstod varför de var där, eller som jag hade önskat att de kunde utvecklas mer. Plus att jag aldrig förstod varför hon tog det där beslutet hon gjorde, vilket kändes som en rätt viktig beståndsdel i hela historien. Anna var med mig där, hon gillade början, men tröttnade.

Betyget blev inte helt oväntat en samling spridda skurar på skalan 1-5:
1,2
4,3
3,5
1,5
3



Totalt snittbetyg 2,7 vilket gör att den hamnar i topp 3 av de sämsta böckerna vi läst, på delad plats med Stad i ljus.

Läsdagbok, uppföljning

Ni kanske undrar hur det gick med mina planer på Läsdagbok? Eller ja, det spelar ingen roll om ni undrar det eller icke, för jag tänker tala om det oavsett:

Hittade en snygg men oanvänd skrivbok hemma och tog den helt enkelt. Både för att jag inte orkade bestämma mig och att jag vill testa hur det är att ha en läsdagbok, om det är något jag gillar eller inte. Än så länge skriver jag upp bokens titel, författare, datum den är utläst, betyg och ett par korta meningar om mina tankar om boken. Skriver upp det så fort som möjligt efter att jag läst ut boken, men funderar även på att lägga till lite extra utrymme för kommentarer i efterhand. Känner relativt ofta att mina åsikter om en bok kan ändras lite över tid. Inte det att jag ändrar allt, men om jag läst ut en bok jag tyckte var megasuperduperbra och sen knappt kommer ihåg att jag läst den tre månader senare kan man ju fundera över hur jävla bra den där boken var, egentligen? 

Boktoppen!

På söndagar brukar jag vandra omkring i Cambridge. Igår gick jag in på Waterstones för att köpa vår nya bokklubbsbok. Den låg på det första bordet jag såg. Hurra! Jag passade dock på att gå runt och smeka lite andra böcker också när jag ändå var där. Det finns så fantastiskt många fina bokomslag och roliga teman och listor. Jag tänkte att jag skulle dela med mig av vad som toppar listorna i Cambridge för tillfället. Jag utgår ifrån att ni gärna vill veta. 

Jag ber om ursäkt för de något suddiga bilderna, jag ska berätta vad det står. Månadens bok är Toby's Room av Pat Barker och månadens barn-/ungdomsbok är The One Dollar Horse av Lauren St John. Jag har faktiskt inte hört om någon av dem men det kanske ni har? NY Times skriver så här om Toby's room: "It’s dark, painful and indelibly grotesque, yet it’s also tender. It strains against its own narrative control to create, in the midst of ordinary life, a kind of deformed reality – precisely to illustrate how everything we call 'ordinary' is disfigured by war. And it succeeds brilliantly." Den verkar alltså handla om krig. Den andra boken verkar handla om en häst. The Telegraph skriver så här: "No nagging doubts, this book's a winner."

Vidare till topp tre! På tredje plats ligger Thinking, Fast and Slow av Daniel Kahneman. Den handlar om hur hjärnan funkar. På andra plats finns Waiting for Sunrise av William Boyd. Den har ett fint omslag. På första plats finner vi The Unlikely Pilgrimage Of Harold Fry av Rachel Joyce. Den titeln känner jag igen men jag har inte läst boken. Vår egen bokklubbsbok The Fault in Our Stars finns på plats nummer 19, precis före boken som bland annat Linn hyllade, nämligen Wonder av RJ Palacio.

Det var allt från Waterstones i Cambridge för den här gången.

Jag och mina relationer

Den senaste tiden har jag inte velat ha någon långrelation. Jag har trivts att hoppa från en kort relation till en annan, den ena mer oseriös än den andra. Jag har vetat om att en lång, verkligt bra relation nog skulle ha varit bättre för mig, något att titta tillbaka på och säga den där relationen med Yann Martel, den var fin den! men de lockar inte och istället så smeker jag bokryggar som tillhör ungdomsböcker, korta noveller, serieböcker och där, precis efter nyår så hade jag en het och flyktig relation med Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder, för att den kunde ge mig något som ingen annan kunde: en relation på under 150 sidor.

Så året 2013 kanske inte blir året då jag läser författare som är utomeuropeiska eller icke-amerikanska, som jag nyårslovade, det kanske helt enkelt blir året då jag låg runt och hoppade från en kort bokrelation till en annan.

Jag biter i apelsiner

Jag fick ett brev på posten med Jag biter i apelsiner av Annakarin Thorburn. Först hade jag inte tänkt läsa den alls, men boken jag läste tog slut och den jag ville börja läsa hade inte anlänt till min brevlåda än. Så jag öppnade boken och skulle läsa några sidor. Ett par lästimmar timmar senare var den utläst.

Det står "Full av kärlekslängtan och lust" på framsidan av boken, ett utdrag av en recension. Det här är inte kärlekslängtan och lust. Det här är en bok med ett språk som jag hatälskar. Jag hatälskar nog hela boken. Kan inte sluta läsa, för jag vill veta vad som händer med henne. Hon som visar sig vara trasig inombords, på ett eller annat sätt. Språket är inget språk jag egentligen tycker om, ett språk som beskriver hur hon känner och fyllt av metaforer utan några egentliga beskrivningar. Fast å andra sidan är det precis det som jag gillar. Hur ett kapitel bara består av en enda mening och jag förstår precis vad som händer. Det blir kraftfullt. Och jag hatälskar slutet. Älskar böcker som inte snirklar sig från A-Ö utan är ett utdrag från en människas liv utan tydlig början eller slut. Men hatar att inte veta mer, hatar att ingen verkade reagera, hur en människa kan innesluta sig sådär? Isolera sina tankar och känslor. Nu ska jag inte spoila mer, men jag vet inte. Kan inte bestämma mig om den här boken. Skitsvårt att sätta betyg. Sätter 3 av 5.

Jag körde en snabb sökning på "Oralsex hon aldrig glömmer" men någon sådan bok fanns såklart inte

Det är idag den 27 januari 2013. På mitt jobb missförstår mina kollegor (medvetet eller omedvetet) ordet hen och använder det som ett tredje kön. Hon, han. Och hen. När de borde veta att det inte ska användas med något komma eller och. Hen. Bara hen. 

Genusfotografen har blivit hotad av danska tidningen Fisk och Fris. I veckan var det minus nitton utanför vår lägenhet. Och den där kylan den känns. När jag tror att vi har kommit så långt i samhället att jag inte ska bli ifrågasatt för att jag inte vill gå ner till deltid när jag börjar jobba enbart av den enkla anledningen att jag är en kvinna. När min man blir ledsen för att folk skrattar åt honom för att han är hönspappa och vill vara hemma med sin son. Det är då det blir kallt. För vi kämpar och kämpar för ett samhälle som ska och vill vara jämställt.

Och när vi inte tror att det kan bli kallare än nitton minus vind från nordost. Då får jag ett e-mail från en kompis med bilder på och från en bok. Oralsex han aldrig glömmer.

Jag tänker att det är 1998. 27 januari 1998. Jag ska fylla arton år. När jag var arton hade jag inga murar mot världen. Som de flesta andra artonåringar. Hade den här boken landat i mitt knä hade jag läst texten sett på bilderna tagit det förgivet att det här var min sanning. För att bli älskad måste du suga kuk.

Ta den långt ned i halsen. Tar det emot? Gör ett försök! Och ha gärna på dig kort kjol. Tar den ändå emot, säg "Du är så stor älskling" och prova igen.


Tar det emot? Prova igen. Tar det emot? Prova igen. Tar det emot? Prova igen.

För att bli älskad måste du prova igen. 

En riktig tjockis

När Jenny hade bok-EM tidigare i år (uppdaterat: eh, det är ju 2013 nu, dvs det borde stå "förra året") vann ju tyvärr inte The Hour I First Believed av Wally Lamb, men jag klickade hem den efteråt i alla fall. Den var svintjock, 735 sidor, men tänkte att det inte gjorde så mycket eftersom den bl a skulle handla om Columbine-skjutningarna, och ni vet ju vid det här laget att jag gillar true crime och alla varianter av dem. Men tjockisböcker får ofta ligga till sig bra länge hos mig. Jag tycker inte alls om att börja läsa på nya böcker eftersom jag inte gillar de där sidorna som måste läsa innan känslan av att ha kommit in i boken infinner sig. Antal sidor som måste läsas innan känslan kommer varierar ju såklart, men det känns ofta som att tjocka, långa böcker tar längre tid på sig. Det är ju egentligen helt logiskt också, en tjock bok ger ju utrymme för mer utsvävningar och längre resonemang. Haft ett par diskussioner med de som gillar tjocka böcker, som gärna vill att det ska vara minst 6-700 sidor för att en bok ska kännas som en riktig bok. Jag har väl inte riktigt varit överens med dem så att säga, även om många av mina favoritböcker är på 500 sidor eller så. Men i en diskussion nyligen kom argumentet upp att det är först i tjocka böcker som en historia får plats att verkligen utveckla sig och ta den plats den behöver. Jag sa att jag förstod, men det gjorde jag nog egentligen inte riktigt.

Eftersom jag hade lite extra ledighet i början av året tog jag tag i att läsa boken. Jag gillade den! Det tog inte alls lång tid att komma in i den, och det var ytterst få delar i tjockisen som jag tyckte var onödiga utsvävningar. Det knöts ihop på ett fint sätt, hela tjottaballongen. Och detta trots att Columbine-delen (där riktiga namn och händelser används) är mycket mindre närvarande än vad jag trodde, mer än på ett psykologiskt plan. Samtidigt hinner det hända så oerhört mycket i den här boken, det blir som ett brett spektra av effekten av väldigt uppmärksammade händelser i USA de senaste 20 åren fast på ett sätt där människors livsöden berörs. Det är inget munter historia det här, inte alls. Kanske är det därför jag gillar den också. Möjligtvis att det blir lite väl mycket saker som händer för en och samma familj att det ska vara helt och hållet trovärdigt på slutet. Men för att återknyta till det där om att få en historia att utveckla sig - nu förstår jag vad hen menade som sa det. The Hour I First Believed är precis en sån bok, där det känns som att följa en person under ett helt liv, utan att det blir tråkigt eller onödigt. Boken kommer stanna i min hjärna rätt bra lång tid framöver. 

Ny bokcirkus!läsning.

Vid senaste valet av böcker var temat helt enkelt böcker jag vill läsa. Med ett undantag, faktiskt, som tursamt röstades ner. (Kallas även utfyllnad/tidsbrist/pepp på de andra.)

Listan blev som följer (i betygsordning):

John Green: The fault in our stars

Sylvia Avallone: Stål

Katarina Wennstam: Svikaren

Bengt Ericson: Den nya överklassen

Linda Olsson: Det goda inom dig

Vi ska alltså diskutera The fault in our stars nästa gång vi ses. Wihooo!

Böcker goes tv och film

Såg ni En pilgrims död förra veckan? Jag gjorde, såklart. Blev inte direkt imponerad, men kommer att fortsätta kolla. Men när jag skulle kolla på första avsnittet insåg jag att jag precis hade missat första avsnittet av Örfilen, tv-serien som baseras på en av de bästa böckerna jag läste förra året med samma namn: The Slap/Örfilen. Har fortfarande inte sett första avsnittet, men det ligger kvar på SVTPlay ett tag till, och andra avsnittet sänds ikväll klockan 20, precis före En pilgrims död. En annan skojjig nyhet i veckan var att Fredrik Backmans bok kommer att bli film. Det blir nog roligt, tror jag. Om de hittar en bra Ove. 

Det finns fler alternativ än sallad

Är inte någon som tycker det är speciellt roligt att laga mat, men sen några år tillbaka äter jag mjölk- och vetefri kost (och nej, det är inte samma sak som laktos- och glutenfritt, men det är en annan historia). Det har krävt att jag måste intressera mig lite mer, men har också gett resultatet att vi äter mycket bättre mat nu än innan. I vilket fall som helst är jag dessutom rätt kass på matlagning, är inte och kommer aldrig bli den där personen som "snor ihop något" lite på en höft. Men så hittade min kille en bok som jag har kommit att älska: Gott utan gluten, soja, laktos, vete, mjölk, ägg. Förutom att den grundligt går igenom vad det innebär att vara intolerant eller allergisk, och i vilka olika typer av produkter som de här ingredienserna kan finnas i finns det en uppsjö av recept. Och det är recept som är bra, som har riktiga råvaror istället för specialmixer och annat konstigt. Rätterna är enkla, goda och det finns allt från förrätter till efterrätter. Helt perfekt för mig som inte gillar att laga avancerad mat, och perfekt för den som har någon i sin närhet som inte tål gluten, soja, laktos, vete, mjölk eller ägg. Paj med potatis som pajdeg? Skitgott! Tigerkaka eller rulltårta? Inga problem. Nu verkar den vara slut överallt, men om ni ser den i en butik eller när den finns igen: KÖP. Ni kommer ha användning av den. 

Myten om den olyckliga självmördaren

Men ja, allt är ju inte fine and dandy in the land of ungdomsböcker. Eller böcker överhuvudtaget. I Divergent talas det mycket om självmord. En typisk mening är 

Det påstods att det var självmord. Men det gick bra för min bror på träningen. Han var nyförälskad i en av de andra noviserna. Han var lycklig. // Du har en bror, inte sant? Tror du inte att du skulle veta om han var självmordsbenägen?

Och jag vrider mig i soffan där jag ligger och läser medan min man lagar mat i vårt kök. Att förenkla självmord sådär. Att inte ta det ansvar det krävs att skriva en bok. Att ingen berättat för författaren Veronica Roth att ett självmord handlar om så mycket mer än om att vara lycklig. Det räcker med tio minuter framför Google för att få reda på att somliga är jättelyckliga, förälskade, det går bra för dem, men att de kan vara sjuka ändå och att det är sjukdomen som gör att de väljer att ta livet av sig. Och i vissa fall står det en mamma eller en pappa eller en vän. Eller en syster kvar och fattar inte alls vad som hände, för den där sonen dottern vännen broren var ju inte alls olycklig. Inte alls. 

Det är som myten om den lyckliga horan. Eller myten om en riktig våldtäktsman  Eller myten om att tiggare antingen egentligen är rika, knarkare eller tillhör någon östeuropeisk liga. Det kliar i mina fingrar. Jag vill skriva en tilläggslapp med fakta om självmord och lägga i alla Divergentböcker jag hittar i bokaffärerna och på biblioteken. Jag vill berätta. Jag vill säga att du kände inte min kompis Johan. Du har aldrig pratat med min släkting A. Du har ingen aning om vad massor av människor går genom varje dag. 

The seven stages of reading hell

Jag är just nu på sidan 236 i Veronica Roths bok Divergent (som seglar på Hungerspelsvågen, är ungefär lika bra som Hungerspelen och som ja, såklart ska bli film 2014). Som vanligt när det kommer till böcker jag gillar så måstemåste jag kolla upp lite fakta om boken. Under julhelgen har jag upptäckt fantastiska boksidan Goodreads och tvingat alla jag vet gillar böcker (till exempel alla i bokcirkus!) att gå med. 

På Goodreads hittar jag följande fantastiskt roliga recension av boken:

THE SEVEN STAGES OF READING HELL: When You Realize You're Going to be the Odd Man Out (Once Again) With a Wildly Hyped and Popular Book that Everyone Else Loved

as Presented by:

The Coterie of Emotive Kittehs (courtesy of Google Images)

Page 30:


Page 77:


Page 145:


Page 270:


Page 354:


Page 404:


Page 475:

Hot shots

Den här boken fick jag i present för ett tag sen, Hot Shots, Enkla tips för bättre bilder av Kevin Meredith. Jag gillar att fotografera, även fast jag inte på långa vägar är så bra som jag vill. Är relativt ointresserad av teknik och redigering, jag kan nästan tycka att en instagram-bild tagen med en gammal iPhone 3GS kan vara lika bra som en bild tagen med proffsutrustning. För det handlar om själva innehållet (eller avsaknaden av innehåll) i bilden, inte om den är teknisk perfekt. Och den här boken är verkligen bra om man vill lära sig att ta lite, lite bättre bilder. Oavsett kamera eller förkunskaper. Författaren visar en/flera bilder per uppslag och pratar om detaljer i bilden, som "Suddig bakgrund", "Rörelsefotografi", "Porträtt med kort skärpedjup". Det är korta texter som lyckas förklara både för den som inte kan något om fotografi, likväl som att det finns tekniska detaljer för den som ändå har lite koll. Jag betar av några sidor i taget i den här boken, ofta när jag känner att jag tappat lusten att fotografera eller redigera, och VIPS så blir jag inspirerad. Och det är väl ett bra betyg?

Farligt billigt!

Ett bokcafé eller ett bibliotek? Icke! Läkarmissionens second hand-butik i Vällingby. Jag har skrivit lite om den förut, hur farligt det är att pocketböckerna kostar en femma och en inbunden bok en tia. Framförallt eftersom det finns hur mycket böcker som helst där. Älskade att gå dit, men vågade inte göra det för ofta eftersom jag alltid köpte för många böcker som aldrig blev lästa. Så för ett år sen eller så upptäckte jag att de tagit bort hela sitt rum med böcker och bara hade några få bokhyllor i ett hörn av butiken. Blev väldigt besviken och slutade helt gå dit. Men förra veckan promenerade vi förbi och upptäckte att de bytt lokaler och fått den sötaste bokdelen av butiken med kombinerat bokhyllor med böcker och ett litet café. Jag blev jätteglad, men kan stolt meddela att jag lyckades begränsa mig till två böcker: 

Vi har redan sagt hejdå av Daniel Åberg

Handle with care av Jodi Picoult

Min kille köpte en hel drös med vinylskivor för en tia styck, bland annat "Smurfpartaj i Smurfland". 

En pilgrims död

Det har varit mycket om Palme på SVT de senaste veckorna. Dels dokumentären i tre delar om Palme, men på söndag börjar även En pilgrims död, en dramaserie som baseras på Leif GW Perssons trilogi om Palme-mordet. Jag klappade händerna av förtjusning då jag såg trailern för första gången. Hade faktiskt ingen koll på att böckerna skulle bli serie, och det är några av mina favvo-Leffe-böcker. Jag läser ju sällan samma bok mer än en gång, men har ändå en mental lista på vilka böcker jag skulle vilja läsa om, och där finns de tre böckerna med. En av anledningarna till att jag gillar hans böcker så mycket är att de känns så otroligt realistiska, vilket gjorde att jag efter att ha läst böckerna faktiskt på ett plan trodde på hans historia om vem som egentligen mördade Palme.

Det återstår väl att se om serien är lika bra som böckerna. Om ni vill läsa böckerna också (vilket jag tycker att ni ska, såklart), kallas trilogin Välfärdsstatens fall och böckerna heter:

1. Mellan sommarens längtan och vinterns köld

2. En annan tid, ett annat liv

3. Faller fritt som i en dröm

En recension från en ettåring

Berättade jag att min vår son älskar pekaböckerna som låter? Det gjorde jag. Fler än en gång. I julklapp fick han ännu en, som handlar om husdjur. Här kommer hans recension av boken:

Läsdagbok

Har ni en läsdagbok? Om ja, använder ni den? Jag har funderat på läsdagbok ibland, men har än så länge nöjt mig med bok.nu och boktipset.se. Problemet är ju att inte alla böcker finns där, och även om jag kan skriva kommentarer blir det inte riktigt samma sak. Så när jag letade böcker att köpa till min pappa i julklapp köpte jag även en läsdagbok till honom. Han blev glad. 

I efterhand har jag tänkt att jag ju också borde ha en. Kanske köper jag en likadan, samtidigt blev jag väldigt förtjust i omslaget på den här varianten. Dyrare och lite mer avancerad. Å andra sidan kanske en snygg Moleskin-bok funkar lika bra. Men det får nog bli mitt bokprojekt 2013 - att skaffa mig en läsdagbok och dessutom börja använda den!

Året som gick

Den här listan vandrar runt på en hel del bokbloggar, bland annat BookObsession, jag tänkte göra den jag med.

1. Bästa bok du läste 2012? (du kan bryta ner det till genrer om du vill)

Roman: Vi har redan sagt hej då av Daniel Åberg.

Prosa: Jenny Häggs mamma solar brösten i sovrummet av Ida Säll.

Ungdom: Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.

Barn: Djungeldjur

Tidning: Vi Läser

Facklitteratur: The Wonder Weeks (oj vad det slogs i den där boken hela våren och oj, vad vi pratade om den i vår föräldragrupp på bvc).  

Kokbok: Jonas Crambys Texmex från grunden.

2. Böcker som du hade höga förväntningar för, men som inte alls föll i din smak?

Jag kanske inte är typen som gillar humoristiska böcker, men varken Tina Feys Bossypants som jag läste på semestern på Kreta eller Avig Maria av Mia Skäringer var så bra som jag hade hoppats.

3. Mest överraskande (på ett bra sätt) bok 2012?

Jag älskar dig inte av Christina Stielli. Jag trodde att det skulle bli ännu en rycka på axlarna-bok, men oj som jag grät över min son när jag satt där och ammade honom.

4. Bok du rekommenderade till folk mest 2012?

Rekommenderar nästan aldrig böcker om folk inte har samma smak som jag har. Om jag skulle rekommendera en bok till någon som har samma smak som jag skulle jag tipsa om James Freys Bright Shiny Morning. Den läste jag dock inte 2012.

5. Bästa bokserie du kom över 2012?

Jag fortsatte läsa underbara Kerstin Thorvalls underbara serie om familjen Tornvall. Verkar som om jag kommer att läsa en bok per år i den här takten.

6. Nya favoritförfattare du upptäckte 2012?

Jag läste och älskade nog faktiskt inte någon som jag inte älskat sedan innan. 

7. Bästa bok som inte tillhör de genrer du i normala fall läser?

Jag brukar läsa det mesta. Eller barnböcker har jag väl inte direkt läst innan, bästa barnbok har jag redan nämnt.

8. Mest spännande, kan-inte-sluta-läsa bok 2012?

Hungerspelstriologin. Helt klart. Gick runt och bar mitt kolikbarn i sele samtidigt som jag läste.

9. Böcker du läste i år som du mycket väl kan läsa om nästa år?

Kvittar hur bra en bok är, läser inte om den ändå. Har så himla många olästa böcker som ska läsas, då hinner jag inte läsa om någon.

10. Favoritomslag av en bok du läste 2012? 

Måste nog vara The Blind Assassin av Margaret Atwood. 

11. Mest minnesvärda karaktär 2012? 

Shadow och Wednesday i American Gods av Neil Gaiman.

12. Den mest vackert skriva bok läst 2012?

Torka aldrig tårar... - Kärleken av Jonas Gardell. Vill jag skriva, men jag kommer ihåg att jag var väldigt frustrerad efter att ha läst den, så det kan hända att jag ljuger nu.

13. Den bok som har haft störst betydelse för dig 2012?

Alla bokcirkus!böcker eftersom det inneburit att jag fått träffa mina älsklingar i bokklubben och prata om böcker.

14. En bok som du inte förstod varför du väntade till 2012 att läsa? 

Jag läste nog ingen som jag funderat på att läsa ett längre tag, faktiskt.

15. Favoritcitat från en bok du läste 2012

Åh nej, innebär det här att jag måste resa mig från soffan? Jag är ledsen, är alldeles för lat för att göra det.

16. Kortaste och längsta bok läst 2012? 

American Gods hade 640 sidor, The Blind Assassin hade 656.

Jenny Häggs mamma solar brösten i sovrummet hade 74 sidor.

17. Favoritförhållande från en bok du läste 2012 (kärlek, familj, vänskap etc.)

Lou och Sarahs kärleksrelation i Sen tar vi Berlin av MoaLina Croall, samt Benjamin och Rasmus i Torka aldrig tårar...

18. Favoritbok du läste under 2012 av en författare du har läst andra böcker av?

Jonas Gardell och Kerstin Thorvall är två av mina favoritförfattare.

19. Bästa bok du läst endast för att du fick tipset från någon annan?

Simon och ekarna av Marianne Fredriksson. Köpte den enbart på grund av ett tips jag fick och den var bra. Inte fantastisk, men bra.

 Bokbloggande 2012

1. En bokblogg som blev din nya favorit under 2012? 

Behöll nog samma favoriter 2012 som under 2011. Kan inte minnas att jag börjat läsa någon ny.

2. En av de bästa recensioner du skrev 2012? 

Det var ingen recension, men jag gillade att skriva om dicklit.

3. Bästa evenemang du varit på (författarsigneringar, mässor etc)?

Gillade förlaget Gillas bokevent som de hade på Louie Louie i våras. 

4. Det bästa ögonblick som bokbloggare 2012?

Var det i år vi blev omnämnda i Vi Läser? Eller var det 2011? Älskar även alla recensionsex, alla nyhetsbrev och erbjudanden vi får. Eventinbjudningar och kommentarer. Det är verkligen en ynnest, tack!

5. Ditt populäraste inlägg det här året?

Det verkar vara Evelinas inlägg om när hon och Harry gjorde slut.

6. Inlägg du önskar hade fått lite mer kärlek?

Jag är lycklig bara folk läser vår blogg. Gemensam kärlek för böcker - vad kan vara vackrare?

7. Bästa bokrelaterade upptäckt (hemsidor, affärer etc)?

Sämsta måste vara att bok.nu verkar gå på sparlåga, vilket tvingat mig att använda mig även av boktipset.se som jag inte gillar alls lika bra. 

En bra (underbar) sak är dock att min mans kompisar öppnat bokaffär i Aspudden, Stockholm och all fin media de får. 

8. Gjorde du klart någon läsutmaning eller mål som du satte vid början av året?

Nej, det här året var jag alldeles för upptagen med nybebis, så jag hann knappt med att läsa tyvärr.

Ser framåt…

1. En bok du inte läste 2012 som kommer att bli prioriterad under 2013?

Jag tänkte fokusera lite på böcker skrivna av författare från Asien/Afrika/Mellanöstern. Får se hur det går. Vill även hinna läsa något mer än jag gjorde 2012.

2. Bok som du ser fram emot 2013?

Fortsättningen på Jonas Gardells serie samt slutet på Cirkeln-triologin.

3. En sak du hoppas att uppnå eller göra med ditt läsande/bloggande 2013?

Jag hoppas kunna åka på bokmässan i Göteborg och sen hoppas jag som sagt att jag hinner läsa lite fler böcker än de 35 böcker jag hann läsa i år.

Vilken bok fick du i julklapp?

bokcirkus! svarar:

Fick du böcker i julklapp? Vilka böcker?

Evelina: Jag fick inte en enda bok! Det var lite märkligt. Men samtidigt är jag glad, för det betyder ju att jag själv "måste" köpa de böckerna jag önskade mig.

Cia: Jag fick Det Röda Fältet av Mo Yan. Oftast blir det något av årets nobelpristagare i litteratur varje jul, men det hade jag hunnit glömma så det blev en jätterolig överraskning. Det ger mig ett tillfälle att läsa något jag antagligen inte skulle ha gjort annars.

Jenny: Jag fick Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri och den nya av Nina Hemmingsson, med en urfin dedikation i!

Sara: Jag fick Gräspojken av Christer Lundberg (Christer i P3 that is!), Resa i Sharialand av Tina Thulander, Little Bee av Chris Cleave (ja, den som jag utsåg till 2012 års bästa bok, fastän de bytt namn på den?!) samt diverse pekböcker, sagoböcker samt en sångbok. Fast de sista var kanske mer till min son, om vi nu ska vara noga.

Anna: Jag har inte fått några böcker.

Vilka böcker fick ni?

The Haunted Bookshop

När jag och Jenny var i Cambridge tog Anna med oss till The Haunted Bookshop. Det är bokstavligt talat ett hål i väggen, och där inne är det snett, vint och fullproppat med böcker. Nedervåningen innehåller mest poesi, och ovanvåningen ungdomsböcker. Det finns inga nyproducerade böcker i sikte, utan alla är tryckta för bra länge sen. Jag själv blev lite kär i hyllan med Enid Blyton-böcker på ovanvåningen.

Det går att läsa en artikel om The Haunted Bookshop här, och om ni besöker Cambridge någon gång tycker jag verkligen att ni ska kika förbi. Eftersom det sägs att det spökar i butiken så är den även med på spökvandringar i staden.

Favoriter från utlandet

Ett par timmar innan vi i bokcirkus! skulle träffas senast hade jag lätt panik. Det var min tur att välja böcker och jag hade varken valt böcker eller tema. Satt som paralyserad. Hade haft några riktigt dåliga teman de senaste gångerna jag skulle välja, och ville därför ha något bra den här gången. Men, jag är ju så himla smart att jag faktiskt redan hade bestämt i februari. Hade bara totalt glömt bort det. I februari var jag ju i San Francisco och köpte en sjujävla massa böcker. Så när vi en av de sista dagarna hittade en mycket söt bokhandel i Ferry Building, Book Passage, kollade jag (som vanligt) in deras "Staff Favourites". Fotade dem jag trodde att jag skulle gilla och tänkte att det skulle bli ett så himla fint bokcirkus!-tema. Det blev det, även fast jag glömde bort det i nio månader eller så.

Här är då de böckerna vi valde mellan sist:

The Sisters Brothers av Patrick DeWitt

The Art of Racing in the Rain av Garth Stein

The Story of a Marriage av Andrew Sean Greer

Skippy Dies av Paul Murray

Everything Matters! av Ron, Jr. Currie

Vi röstade, som vanligt, och det blev The Story of a Marriage. Jag vill dock läsa alla böckerna, och några av de andra hamnade på min önskelista inför jul. Vi återkommer om vad vi tyckte om boken när vi läst ut den och hunnit träffas. 

Vilken bok ser du fram emot 2013?

bokcirkus! svarar: 

Vilken bok ser du fram emot 2013?

Sara: Nyckeln, tredje delen i Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens böcker om Engelsfors efter Cirkeln och Eld. Kommer hösten 2013.

Jenny: Jag är med Sara på den där. Skulle inte ha något emot ifall Khaled Hosseini (var tog du vägen?) eller Chimamanda Ngozi Adichie kom med något nytt heller

Evelina: Jag har ju skitdålig koll på böcker som ska komma ut. Men om jag fick önska skulle jag vilja ha en ny Augusten Burroughs-bok och en ny från James Frey. Borde kanske kolla hur realistiskt det är.

Anna: Jag har absolut ingen aning om vad som kommer nästa år. Vet således inte riktigt vad jag ska skriva här.

Cia: Jag läser ju väldigt sällan nya böcker eftersom sannolikheten är större att de bästa böckerna redan är utsållade ur tidigare års utgivning. Jag ser därför fram emot ett riktigt bra tips på en bok som redan finns och passar min smak perfekt.

Den jag var

Jag fick en gång ett väldigt fint litet paket från X Publishing. Det var ett par fina böcker i detta paket och jag tänkte att jag skulle läsa dem men det blev aldrig riktigt så att jag fick så mycket tid till det. Många böcker, lite tid osv osv. Ja, ni vet hur det är. Jag läste hur som helst en av dem alldeles nyligen, nämligen Den jag var av Meg Rosoff. Boken är rätt så annorlunda från det jag brukar läsa och det var en fin liten historia om en pojke som träffar en annan pojke i utkanten av civilisationen. Jag tyckte om boken men jag tyckte samtidigt att den lovade lite väl mycket. Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva om den utan att avslöja för mycket om slutet. Jag vill inte spoila den men det kändes som att det snabbspolades lite på slutet och det här med att mötet skulle "förändra allt" som det står på baksidan – jag vet inte jag. Om det inte hade verkat så dramatiskt hade jag nog tyckt om boken mer. Nu förväntade jag mig nog lite för mycket.  Det kändes även lite som att man skulle förstå en massa saker utan att det uttrycktes fullt ut. Sådant kan ibland störa mig. Ändå var den rätt mysig och fin. Ja.

Cormackärlek

Cormac McCarthy är en av mina favoritförfattare och antagligen den författare som jag har flest böcker av i bokhyllan. De flesta böcker köpte jag när jag var i USA 2010. Varje gång jag är inne i en bokhandel måstemåste jag leta upp Cormac i hyllan och kolla ifall jag hittar någon bok jag inte visste om. Det händer ju aldrig, men jag måste ändå. 

Är du Cormacoskuld så skulle du göra dig själv en tjänst om du gav dig själv i nyårslöfte att läsa någon bok av honom. Börja med The road/Vägen, den är redan hypad plus att den inte är en tegelsten, som några av hans andra böcker är. 

Och återigen: vad är grejen med att det svenska omslaget måste vara så fruktansvärt fult? Jämför svenskt omslag med engelskt. 

Bästa bok-julklappstipset?

bokcirkus! svarar:
Ditt bästa bok-julklappstips, och till vem?


Anna: JAMES FREY TILL ALLA! Ok?

Jenny:  Jag har tre tips: 1.) Jonas Crambys Texmex från grunden som jag har pratat om tidigare. 2.) Att köpa en tidig utgåva av julklappsmottagarens favoritbok (om de gillar en gammal bok vill säga). Och 3.) ungefär ALLT från Out of Print, till exempel en Alice in Wonderland-tischa.

Evelina: Jag gillar ju att ge bort böcker jag tycker att alla borde läsa och lära sig något av. Så jag säger Monster av Micael Dahlén. Den är lättläst också.

Cia: På julen ska det vara roligt att läsa och man ska läsa så mycket som möjligt. Jag tipsar därför om flera i rad av Charlaine Harris böcker om Sookie Stackhouse (som är roligare, smartare och bättre än tv-serien) eller av Val McDermids böcker om psykologen Tony Hill och polisen Carol Jordan. Väldigt detaljerat och ibland lite för spännande.

Sara: Jag vill ge Hungerspelen-trilogin till en tonåring som inte säger sig läsa böcker.

Anna (igen): Åh. Jag borde ju svara något vettigare här. Kanske Jag saknar dig, jag saknar dig till tonåringar (och vuxna)? Vet inte varför jag tänkte på den nu, jag har inte läst den på ca hundra år. Den bara dök upp i huvudet.

Om att älska böcker på marknad

Jag måste alltid gå och tafsa lite, fast jag vet att jag bara kommer att hitta trasiga Marklund med chokladfläckade sidor.

Sämsta boken 2012?

Då var det dags för oss att svara på fråga nummer två!

bokcirkus! svarar: 
Vilken är den sämsta boken du läst 2012?


Jenny: Jag är ledsen den som valde den, men bokcirkus!-boken Mordet i Eiffeltornet av Claude Izner var ett jävla sömnpiller!

Evelina: Måste tyvärr också säga Mordet i Eiffeltornet. Jag som trodde att jag lätt kunde läsa halvtaskiga deckare utan problem blev motbevisad. HERR-E-G-UHUU-D så tråkigt det var.

Sara: Haha, säger samma. Kom ingenvart i den boken.

Anna: Jaha! Bara dissa min bok! Bara gör det! Dock att jag nog håller med...

Cia: Jag fortsätter tyvärr också att dissa Anna. Dock att jag ju verkligen gillade Eiffeltornet. Tyckte däremot verkligen inte om Grow Up eller vad den hette.


(Vilka böcker som var de bästa 2012 hittar ni här)

Texmexhimmelen - ja, det finns många olika himlar

Och på tal om kokböcker. Ska ni bara köpa en enda kokbok det här året (som snart är slut i och för sig) så måste ni köpa Jonas Crambys Texmex från grunden. Kolla bara betygen på Adlibris-sidan. Fem stjärnor rakt genom. 

Kokbokshimmelen

Min man är en sucker för mat. Och kokböcker. Han hatar att följa recept, men älskar att kolla på bilderna. I julklapp har han önskat sig The River Cafe Classic Italian Cookbook och 24 timmar receptbok (märk noga - på danska). Samt en jävla massa knivar, pepparkvarn, köttkvarn, och så vidare och så vidare. I farsdagspresent fick han ett fint stycke kött. Amen ni ser ju, köp något med mat och det kan inte gå fel.

Så i Cambridge tänkte jag vara smart och köpa någon snygg kokbok till honom. Vi hade bara handbagage på flygplanet och ett hot med en mindre fängelsevistelse från Ryan Air om vi hade kilo över detta, vilket gjorde att jag inte kunde köpa de trehundra kokböcker till honom som jag ville köpa. Men jisses, vad snygga kokböcker det finns. En miljon. Minst. 

Bästa boken 2012?

Nu när det börjar närma sig jul, nyår och ett sprillans nytt år är det dags att summera 2012. Det gör vi i bokcirkus! genom att svara på några mycket viktiga frågor rakt upp och ner, och här kommer den första frågan:


bokcirkus! svarar: 
Vilken är den bästa boken du läst 2012?


Cia: 112263 av Stephen King. En hypotetisk skönlitterär historia om huruvida det skulle vara möjligt att vrida tiden tillbaka till den 22 november 1963 och eventuellt förhindra mordet på John F Kennedy samt hur händelsen i sig skulle påverka framtiden. Mycket intressant.

Jenny: Jag säger Jenny Häggs mamma solar brösten i sovrummet av Ida Säll. En väldigt tunn och fin bok med små berättelser om en barndom som liknade min.

Evelina: Det känns som att mitt 2012 blev ett rätt mediokert läsår, men jag väljer The Slap. Älskade läsupplevelsen och så fort jag ser boken i en butik blir jag lite varm i hjärtat och börjar fundera på vem jag ska köpa boken till.

Anna: Jag tänker främst på Jodi Picoults Nineteen Minutes och David Nicholls One Day. Min mesta favorit av de två är nog One Day. Inte för att det är värsta storverket men för att jag längtade efter den när jag inte läste och för att jag saknade den när den var slut.

Sara: Jag säger Chris Cleaves The other hand. För att jag liksom aldrig slutade läsa förrän den var slut, och för att jag grät och blev drabbad, och jag gråter rätt sällan till böcker.

Gengångare, eller när Harry och jag gjorde slut

Under de senaste åren har jag sakta men säkert läst mig igenom alla Jo Nesbøs böcker om Harry Hole. De flesta har jag läst ut snabbt som attan, eftersom det är den typen av böcker, men jag har med flit haft ganska lång tid mellan varje bok jag läst. Har liksom velat dra ut på det hela, plus att jag tröttnar på en genre om jag plöjer mer än två böcker i rad. Men det har varit så himla fint att alltid ha en bok väntande hemma, alltid något att plocka upp då läslusten försvunnit eller om jag bara vill läsaläsaläsa ett dygn eller så. 

Tills jag hade läst klart alla. Jag blev på riktigt ganska ställd över att det inte fanns fler att läsa, ungefär som att jag hade ignorerat att han inte skrivit en miljard böcker om Harry Hole. Kände mig lite bok-deprimerad. Så plötsligt gick jag förbi en Pocketshop-butik som hade tapetserat med nya Hole-boken Gengångare eftersom den precis hade kommit ut i pocket. Det tog uppskattningsvis en sekund från att jag såg boken tills jag stod i kö för att betala. Och då hade jag i ärlighetens namn inte ens någon koll på att det skulle komma en ny bok. Men jag köpte, åkte hem, läste, läste klart. 

Och nu tycker jag att Harry är klar. Nu längtar jag inte riktigt till nästa bok. Det är bra nu, slut, klart, finito. Jag gillade verkligen boken, betygsatte 4 av 5, men det behövs inte mer eller fler. Ungefär som när man ser en tv-serie och känner att Nej, inte ännu fler säsonger! Men precis som att jag ändå fortsätter att se de där serierna lär jag fortsätta läsa om fler böcker dyker upp, men det känns inte lika abrupt nu. Jag och Harry har nog börjat inse att vi är klara med varandra. Men det har varit en fin tid. Fina år. Tack Harry!

Den nakna industrin

Att Jamie Oliver har blivit en industri har väl inte undgått någon i-landsmänniska. Efter lite googlande får jag fram att han  har haft ungefär 24 olika tv-shower och har skrivit 17 kokböcker i olika upplagor. 17 kokböcker. Hur kan någon ha så mycket mat i sig? Nu misstänker jag väl att det inte är han personligen som kommer på alla dessa maträtter, skriver alla dessa maträtter i dessa kokböcker och lagar all mat som finns på bilderna, men ändå. Industri. 

Jag och Evelina var precis och hälsade på Anna i Cambridge och var då och åt på (trumvirvel) en av Jamies restauranger. Vi satt mellan en skitstor julgran och ett företag på julmiddag och ja, det var kul att vara där men min pasta var överkokt och det var egentligen roligare att sitta med drinkar och vänta på bordet i baren än att faktiskt äta maten. I ett angränsande rum fanns Jamiesaker. Jamies skärbräda. Jamies kokböcker. Jamies knivar. Och när vi gick runt på stan och in i mataffärerna kunde vi köpa Jamies salt och Jamies julkaka. 

I en artikel i the Guardinan går att läsa att Jamies aktuella kokbok nu seglat om självaste JK Rowling i toppen om racet att bli den mest sålda boken i jul i Storbritannien. Som om någon skulle bli förvånad.   

Köpa tunna böcker som vunnit priser

Förra helgen var vi alltså i Cambridge. Och nej, vi hade inte så mycket utrymme i våra bagage. Evelina var så tokig att hon endast köpte vår aktuella bokcirkus!bok, men jag kan inte inte köpa några böcker. Det går inte, trots att jag har femhundra olästa böcker i bokhyllan redan. Så jag köpte några böcker som jag antagligen inte kommer hinna läsa (valde dock de som var lite tunnare framför de som var tjockare). 

Det blev The Song of Achilles av Madeline Miller pga vunnit Orange prize. The Tigers Wife av  Téa Obreht pga den stod där och var otjock och fin. Och Swimming home av  Deborah Levy pga Booker Prize Shortlisted. 

Sen behöver vi inte prata så mycket om att jag stod och fingrade på (okej hade lagt i min shoppingkorg) en bok som vi tydligen redan hade läsa i bokcirkus!.

Antagligen ett par skitbra böcker, eller?

När vi knallade omkring i Cambridge och kikade på böcker i varenda liten (eller stor) butik vi hittade såg jag plötsligt den här boken:

Den heter Evelina! Det måste alltså vara världens bästa bok. Men jag köpte den inte eftersom jag generellt inte gillar klassiker sådär överdrivet mycket. Men nu har jag åtminstone googlat den lite. Wikipedia har rätt mycket info om boken, men när jag försökte kolla upp vad bok.nu eller boktipset tror att jag skulle tycka om boken visar den ingen info. Ingen verkar ha läst boken. Mycket konstigt. Men! I mina efterspaningar hittar jag även en annan bok som heter Evelina, av en svensk författare. Bör ju även det vara en mycket bra bok, men den har fått ett betyg på bok.nu: 1 av 5. Bådar ju inte så gott. Men jag borde ju läsa dem båda, bara för att. 

Tävla om barnböcker

Jag brukar inte tävla i tävlingar på nätet. Dels för att jag inte tycker om att sprida reklam (som jag ofta tycker att det är - du kan vinna det här om du gillar oss på Facebook kommenterar på vår sida länkar på din egen blogg säljer dig till djävulen) dels för att jag bara tävlar om det är något jag verkligen vill ha/behöver. Är det inte något jag verkligen vill ha/behöver, varför tävla för tävlandets skull när någon som hellre vill ha saken kan få den?

I alla fall. Nu har det kommit en tävling där jag skulle kunna hugga av min ena handens fingrar stoppa en handens fingrar i ett glas fullt av väldigt varmt vatten (dock ej kokande, är inte dum i huvudet). Bokunge lottar ut ett paket barnböcker med jul/vintertema. 

Alla internetsidor som är bra och handlar om böcker eller barnböcker är värda guldmynt. Kombinerat barn och böcker är ett berg av guldmynt. 

Bilderböckernas ålder

Min son som snart är ett år har börjat älska böcker. Och hans mamma älskar att han älskar böcker. Jag har en dröm om att vi varje söndag ska gå till biblioteket och där välja ut nya böcker att läsa under nästföljande vecka. Nu är biblioteket inte öppet på söndagar, så vi får ta en annan dag. 

Hittills har han gillat alla böcker väldigt mycket. Poppis att suga på och bända de hårda sidorna. Inte lika kul att ligga stilla bredvid sin mamma och lyssna på när hon läser de få rader som finns eller hitta på historier om när Kanin och den lille gossen badar. 

Hans mormor köpte hans favoritbok för några veckor sedan. På Pocketshop hittade vi boken Djungeldjur som har djur som låter om du trycker på deras kroppar. Roligast är tydligen pandorna. Bara den sidan kommer upp så blir han skitglad och fnissar. Jag ser inte det roliga, men så länge han är glad så fine by me. 

Djungeldjur är från rabén&sjögren. En finfin julklapp om du har någon som är runt ett år och vill ha en bok. 

Varför är det mycket roligare att kolla på böcker utomlands?

Jag och Jenny är och hälsar på Anna i Cambridge. Cambridge är så sött att man kan dö, det ser exakt ut som man tror att det ska göra. Vi har tillbringat vår första dag här med att gå, gå, gå samt kollat på böcker i typ femsex olika butiker av väldigt varierande slag över hela stan. Men eftersom vi nu ska dricka lite skumpa och bläddra bland det vi köpte idag så får vi återkomma om det. Bjuder på en bild av sjukt snygga omslag så länge, hittade inne på Waterstones. Vill ha allihop. Tack.